Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 2. Erik af Pomern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2.
Erik af Pomern.
Tvänne tilldragelser fästa ovilkorligen
uppmärksamheten på sig under Eriks regering, de äro:
holsteinska kriget och befrielsekriget i Sverige under
Engelbrekt. Vi kunna derför lämpligen indela denne
konungs historia i tvänne afdelningar, af hvilka den
förra visar oss de förenade rikena i förhållande till
utlandet, den senare mera uteslutande tillhör Sveriges
historia, men, innan vi beskrifva fortsättningen af
det krig med de holsteinska grefvarne, som vi sågo
begynna redan under Margaretas tid, böra vi följa
unionskonungen till vårt eget land, der han vistades
året efter sin fostermoders död.
Här utfärdar han i Fastan (den 9 April 1413) en
förordning om räfsteting, enligt hvilken två sådana
ting årligen skulle hållas i hvarje lagsaga. Biskop
och lagman samt med dem två af domkapitlet och vissa
rådsherrar skulle sitta som domare, och hvad de dömde
skulle vara lika gällande, som om konungen sjelf fält
domen. Den härom utfärdade stadgan gäller Upland,
men deri yttras, att liknande skulle utfärdas till
de öfriga landskapen. I Upland förordnades såsom
räfstetingsledamöter bland rådsherrarne Krister
Nilsson (Vase), Nils Bosson (Natt och Dag), Nils
Korkäd, Knut Ulfsson och Gotschalk Bengtsson,
hvilka samtlige voro riddare, samt Erik Nilsson
»af vapn». Lagman i Upland var då Ture Bengtsson
(Bielke).
Det förtjenar anmärkas att tre dagar derefter eller
den 12 April utfärdades af rådet i Stockholm ett öppet
bref, hvari det förklaras, att rådet uppmanat och bedt
konungen att låta hålla räfsteting öfver riket och
låta sådana bref derom utgå, som nu från Stockholm
utfärdades.
Äfven till Finland sträckte sig konungens
omsorger. Här inrättades en landsrätt[1], hvilken
skulle »höra och rätta all ärende der i landet och
skipa allom rätt, fattigom och rikom». Denna landsrätt
skulle sitta i Åbo en gång om året och biskopen i
Åbo jemte några af domkapitlet samt de rådsherrar,
som i den landsändan voro, äfvensom lagmannen
jemte alla häradshöfdingarne och konungens fogdar
sitta som domare. Ordförande valdes af landsrättens
ledamöter bland rådsherrarne och denne egde konungsdom
döma. Inga andra mål skulle vid landsrätten upptagas
än sådana, som blifvit dit vädjade från härads- eller
lagmansting, för så vidt det icke rörde käromål mot
lagman, biskop eller konungs fogde.
Landsrätten ålades tillika att draga försorg om
att allmogen icke i oträngda mål måtte komma till
konungen; »den skulle skilja» – heter det – »mellan
alla, såsom den för Gud ville försvara».
Finland utgjorde då ett enda lagmansdöme och det
ligger för öppen dager, huru omöjligt det skulle vara
för den ende lagmannen att
[1]
Må hända inrättades dock denna landsrätt redan
1407, då konung Erik gjorde en resa genom Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0056.html
