- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
55

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Erik af Pomern - Holsteinska kriget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ensam räcka till för det stora, vidsträckta landet. Detsamma
var ock fallet med landsrätten. Båda dessa saker
blefvo derför föremål för ytterligare handläggning,
men först efter två årtiondens förlopp. Då – år 1435
– delades Finland i tvänne lagsagor, Norr-Finne,
omfattande norra Finland, Satakunda och Åland, samt
Söder-Finne, omfattande Nyland, östra och vestra
Karelen samt Tavastland. På samma gång vidtogos
förändringar i afseende på landsrätten, der nu äfven
den andre lagmannen fick tillträde.

Palmsöndagen 1413 utfärdades äfvenledes från Stockholm
ett påbud om gästgifvaregårdar. Vi veta att dessa
icke voro de första i vårt land. Så väl Magnus
Ladulås som hans sonson Magnus Eriksson sökte i det
afseendet verka, hvad de kunde. Men tidens onda var
ej så lätt botadt, och de ädle konungarnes vilja och
bud efterlefdes icke eller blott till en tid.

Nu utförde konung Erik i samma anda ett påbud om
upprättandet af värdshus, der resande mot skälig
betalning kunde erhålla herberge och hvad han för
öfrigt kunde behöfva – öl, mat, hästfoder – efter
samma pris som gälde i närmaste köpstad. Ärendet
skulle ordnas inom hvarje landskap på dess räfst, och
gästgifvarne tagas i konungens särskilda hägn. Deremot
fick ingen, som dertill utsågs, undandraga sig ett
sådant värdskap, så framt han icke ville underkasta
sig konungens onåd och blifva landsförvist.

Bergsbruket blef likaledes, medan konungen vistades
i Sverige, ihågkommet. Kopparbergets i Falun
privilegier, äfvensom de för Vermlands bergslag,
stadfästades, och efter påsk, då konungen vistades
på Ringstaholm, bekräftades Åtvidabergs privilegier.

Derefter besökte konungen Vadstena kloster, dit han
gick till fots från Skeninge. Konungen beviljades
då en ovanlig ynnest. Han fick nämligen gå in i
det inre af klostret på munkarnes sida och bese
inrättningen. Erkebiskopen i Lund var den ende af
konungens följe, som dervid fick göra konungen
sällskap.

Vid midsommartiden drog konungen åter till
Danmark. Pesten började då rasa i Sverige och fortfor
ända till adventet. I Vadstena dogo icke mindre än 400
menniskor.

Men vi återgå till kriget med de holsteinska
grefvarne.

Holsteinska kriget.

Kriget med grefvarne af Holstein upptog största
delen af konung Eriks långvariga regering eller
22 år, men denna tilldragelse är derför ingalunda
för oss den vigtigaste. Dock böra vi icke förbigå
hufvudhändelserna i detta krig, helst som orsakerna
till hvad som sedan inträffade till en del äro att
söka i detsamma.

Efter Margaretas död uppblossade kriget å nyo, men
om sommaren 1413 kom hertig Henrik af Braunschweig,
som nu blifvit de unga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free