Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mötena i Vadstena, Stockholm och Kalmar 1436
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ytterligare sju förnämligare män. Bland de svenska herrarne
voro drotset Christer Nilsson och biskop Thomas från
Strengnäs samt biskop Magnus från Åbo de förnämste.
Det blef ett långvarigt möte och räckte i hela
sex veckor. Mycket måste der hafva kommit å bane,
klagomål afhörda å ömse sidor och förlikningsförslag
uppgjorda och förkastade; men vi veta föga derom. Den
1 September utfärdades beslutet. Sverige skulle åter
erkänna konung Erik för sin rätta och lagliga konung
och insätta honom i alla sina rättigheter efter
Sveriges lag; konungen skulle deremot styra riket
efter lag och låta alla dess innebyggare njuta lag och
rätt, privilegier och friheter och alla goda, gamla,
skäliga sedvänjor; han skulle vidare styra land, slott
och Upsala öde med inländske män efter Sveriges rikes
råds råde. Allt som hitintills skett på rikets vägnar
skulle vara glömdt, men annan oförrätt, som var gjord
på enskild räkning, skulle afdömas af konungen och de
riksens råd, som konungen välja skulle. I synnerhet
borde dragas försorg om att hvad som bortmistadt var
skulle återkomma till sina rätta egare. Alla fångar,
som mot löfte om lösen eller mot borgen blifvit
försatta i frihet, skulle fullgöra sin skyldighet,
alla andra fångar skulle utan vidare sättas på fri
fot.
Vi se de vanliga föremålen för öfverläggningarna
med konung Erik eller hans fullmäktige och äfven de
vanliga besluten. Hvad som helt visst tagit mötets tid
mer än något annat i anspråk var betydelsen af ordet
inländsk. Konungen ville, såsom Margareta velat det
före honom, betrakta hvarje invånare i hvilket som
helst af de tre rikena som inländing äfven i de båda
öfriga och gaf sålunda en utsträckning åt betydelsen
af ordet, som om de tre rikena verkligen varit ett
enda. Han förklarade slutligen att han ville låta det
bero vid hvad Sveriges lag stadgade, om man nemligen
kunde visa att något sådant stadgande der fans.
I följd häraf uppsattes en skrift, som öfverlemnades
till städernas fullmäktige, och hvari visas med lagens
egna ord, att ingen utländing borde brukas i konungens
råd eller förlänas med slott och län. »På svenska» –
heter det vidare РȊr allt ens (detsamma), utrikes
män, utländska män och utländingar; och inländsk man,
inländing och infödd är allt ens, och detta kan ingen
rätter svensk annorledes förstå.»
Emot denna förklaring kunde intet invändas, och det
blef såsom uppsatt och beslutadt var.
Men man sysselsatte sig på detta möte med ett
arbete i rent unionell riktning. Man ville försöka
afhjelpa de mest i ögonen fallande bristerna i det
gamla unionsutkastet. Ett dokument uppsattes, hvari
man först vidrörde, huru Margareta Valdemarsdotter
sammanbundit rikena, och utfäste sig att »till
evig tid sammanblifva under en konung», och
vidare bestämdes, hvilka som skulle vara de högsta
embetsmännen i hvart rike, samt att konungen en viss
del af året skulle vara närvarande i hvarje rike och
att han då skulle vara omgifven af riksens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
