Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Erik på Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våren 1442 den svenske riddaren och rådsherren Bo
Knutsson (Griphufvud) jemte hans följe. Den andre
Juni utfärdade Erik ett lejdebref för den fångne
riddarens fränder att komma till Gotland och utlösa
honom mot 5,000 gyllen. »För ödmjuk bön och begärans
skuld herr Bo Knutssons, som vår fånge är» – skrifver
konungen – »hafve vi det nu tillåtit, att han nu
sände bud in i Sverige efter sin husfrus fader, Mats
Ödgislesson, Erengisle Nilsson och Ficke Bylow, att
de skulle komma hit öfver till honom och oss (omkring
S:t Olofs dag) och medföra till det minsta 5,000 nya
gyllen, som herr Bo oss i god tro lofvat hafver». Det
var, som vi finna, ett uppenbart sjöröfveri. Folket
benämnde också den fordrifne konungens kapare med det
gamla namnet fetaliebröder, och i ett bref från rådet
af år 1441 beskylles konung Erik uppenbarligen för
sjöröfveri. »Item kommo för vår nådige herre och oss»,
heter det, »stor käromål, att I låten edra tjenare
röfva och skinna riksens inbyggare till sjös. Oss
tyckes råd vara, att I låten dess af[1] och skipen
dem deras igen som mist hafva.»
Ungefär samtidigt med Bo Knutssons tillfångatagande
kom ordensriddaren Fredrik von Eppingen öfver
till Sverige såsom sändebud från högmästaren. Vid
pingsten var då det stora mötet i Lödöse, der
rådsherrar från alla tre rikena voro närvarande och
der Christofer blef vald till konung i Norge den 20
Maj. Ordensriddaren medförde bref från högmästaren
till konungen och deruti bifogades en klagoskrift
från konung Erik öfver svenska rådet, hvarjemte
riddaren å högmästarens vägnar föreslog konungen,
att orden skulle mot en viss summa underhålla konung
Erik i Preussen efter hans stånd och värdighet, och
att orden skulle erhålla Gotland såsom säkerhet för
denna summas riktiga utbetalande.
Samma dag, som Christofer utfärdade den ofvannämnda
förordningen om riksföreståndare i Sverige under hans
frånvaro – det var aposteln Barnabas’ dag eller den
11 Juni – besvarade han äfven högmästarens bref, men
öfverlemnade såväl detta som konung Eriks klagoskrift
till de församlade herrarne[2]. Desse uppsatte genast
en skrifvelse till ordensmästaren, undertecknad af
de tre rikenas erkebiskopar samt Erik Nilsson, Bengt
Jönsson (Oxenstierna) och Siward Jonsson, drots i
Norge. »De kunde icke inlåta sig» – skrifva de –
»på någon sådan rättegång, som konung Erik begärt,
förr än han skickat qvitt och fri till Sverige igen
de konung Christofers riddare och knektar, bland
hvilka Bo Knutsson, som han tagit tillfånga, samt
återstält till honom och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
