Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Christian och utlandet - "Den bottenlösa pungen"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När konungen så kommit ned i Italien och nalkades Rom,
sände påfven sina kardinaler honom till mötes för
att visa, huru ärad den nordiske konungen var. Hade
Christian blott kunnat tala latin, så hade allt varit
förträffligt, men det kunde han icke. Det väckte
mycken förundran i Rom och vid påfvens hof, att en så
mäktig konung kunde vara okunnig i latinet. Emellertid
stördes icke deraf det goda förhållandet. Konungen
gaf påfven stora skänker och mottog sådana af
honom tillbaka. Konungens skänker bestodo i sådant,
som var sällsynt i Rom, såsom sill, bergfisk och
dyrbara pelsverk, bland annat hermelin; påfven gaf
konungen vigda dukar, en gyllene staf och en bit
af det heliga korset samt en vigd guldros. Dessutom
berättas det, att konungen kysste påfvens toffel och
höll vattenfatet, medan han tvättade sina händer,
samt stod med obetäckt hufvud och förblef stående,
tills kardinalerne hade satt sig.
För öfrigt var förhållandet mellan påfven och
unionskonungen det bästa. Vi hafva sett bref vexlas
mellan dem. Sådant skedde ofta, och Christian är
dervid mån om att framställa sig såsom konung öfver
ett betydande välde. I förhållande till Carl var
påfven på Christians sida. Dock hotades äfven han en
gång med bannstrålen. Det var, när händelserna fogade
sig så, att Christian och Sveriges erkebiskop stodo
som fiender mot hvarandra, hvarom vi snart komma att
tala.
Fyra påfvar – Nicolaus V, Calixtus III, Pius II och
Paulus II – följde tätt på hvarandra från år 1447
till år 1471 och voro sålunda samtida med Christofer,
Carl och Christian.
"Den bottenlösa pungen".
Vi vilja nu se, huru konung Christian gick till väga
för att förskaffa sig de stora penningesummor, hvilka
han behöfde. Detta för oss åter till vårt eget land,
icke derför som skulle Danmark och Norge undsluppit
tungan af penningars anskaffande, men derför att hvad
som i detta ändamål företogs i vårt land förde med
sig helt oväntade följder för Christian sjelf.
För sådana penningebehof som hans var förvärfvandet
af konung Carls arfve-, köpe- och pantegods, huru
betydliga dessa än voro, en obetydlighet. Åtskilliga
af dessa sålde han åt sin marsk Thure Thuresson
(Bielke) 1461[1]
för 700 stockholmska mark. Dessutom
| 1 | gård | i | Mölntorp, | som räntade | 1 | pund kor och 1 | mark | pgr. | |||
| 1 | qvarn | i | d:o | d:o | 14 | tunnor mjöl och 1 | » | » | och ett godt svin. | ||
| 1 | » | i | d:o | d:o | 6 | tunnor mjöl 12 spann korn och 6 öre pgr. | |||||
| 1 | gård | i | Rossna, | d:o | 18 | spann korn och 7 öre pgr. | |||||
| 1 | » | i | d:o | d:o | 2 | pund korn och 7 öre pgr. | |||||
| 1 | » | i | d:o | d:o | 14 | spann korn, 2pgr och 16 örtugar. | |||||
| 2 | gårdar | i | Åby, | af hvilka räntade | 3 | pund | korn | och | 1 | mark | pgr. |
| 3 | » | i | Öfvernäs, | d:o | 3 | » | » | » | 1 | » | » |
| 1 | gård | i | Utnäs, | som räntade | 5 | tunnor | korn | och | 12 öre pgr. | ||
| 1 | » | i | Huskasta, | jemte 1 markland jord, | 4 | » | » | » | 1/2 mark pgr. | ||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
