Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Carl dör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Magdalena fick Haga, Svingarn och något gods i
Vestergötland, som drottning Katarina köpt för reda
penningar af sin morgongåfva; vidare en sotfärgad
häst till slädtrafvare, ett sto, två grå gångare och
boskapen vid Haga. Magdalenas man Ivar Axelsson (Tott)
fick en stor bartse[1],
ett förgyldt silfverkar med
högt hvitt torn samt tre oförgylda skålar nedan på
karet och ett förgyldt silfverhalsband.
Sten Sture fick en bartse, ett förgyldt
silfverhalsband, en röd gyllen dukskjortel med
kappa och hatt af samma slag, fodrade med sobel,
och en brokig häst. Nils Sture fick en snäcka,
bygd utanför Stockholms slott, och ett förgyldt
silfverhalsband. Herr Nils’ husfru, Brita (Bonde),
fick en guldring med en infattad krysolit.
Bland andliga stiftelser hågkom Carl endast Vadstena
kloster, som fick en stor förgyld silfvertafla med
helgedomar uti samt hans största häst och harnesk.
Sedan den gamle konungen på detta sätt ordnat om
sin efterlåtenskap och ihågkommit fränder och
vänner, kallade han den ädle herr Sten till sig och
anförtrodde åt honom Stockholms och några flera slott
samt uppdrog åt honom att öfvertaga riksstyrelsen. Ett
råd gaf den döende konungen dervid Sten Sture, att han
aldrig skulle eftersträfva konunganamn. »Deraf hade
man föga gagn, det hade han rönt» – sade konungen.
Vid middagstiden – det var tisdagen den 14 Maj 1470 –
drog konung Carl sin sista suck. Han var då omkring
60 år gammal. Han begrofs i Gråbrödraklostret i
Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
