Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åke Hansson (Natt och Dag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögonblicket derefter skyndade herr Knut till
konungasonens tält och väckte honom med underrättelsen
om den öfverhängande faran.
Men Åke Hansson och hans ryttare redo lika fort som
bonden. De kommo upp på en höjd, hvarifrån de kunde
öfverskåda hela danska lägret. Det var väl just
som bonden talade med Knut Pedersson. Här stannade
herr Åke ett ögonblick och befalte sin trumpetare
blåsa till anfall. Trumpetaren dröjde, liksom om han
velat lemna sin tappre herre tid att bättre betänka,
hvilket gynsamt tillfälle han här läte gå sig ur
händerna. Men Åke Hansson blef het och hotade att
ränna den första pil genom trumpetaren, om han icke
löde. »Det höfves icke» – sade den ärlige riddaren
– »att öfverfalla konungason, och så många tappra
krigare med list och svek!» Då blåste trumpetaren
och ljudet flög öfver ängen in i det danska lägret,
der folket rusade yrvaket upp ur sina bäddar.
Som en ljungeld störtade den svenske riddaren och
hans ryttare framåt och inträngde i det fiendtliga
lägret. Här kommo de ända fram till ett tält, som
tillhörde Otto Rud, anföraren för fotfolket. Men
nästan i samma ögonblick, som herr Åkes trumpetare
blåste till anfall, började larmtrumman gå i danska
lägret, och banérföraren skyndade fram och uppstälde
hufvudbanéret midt i lägret, för att folket måtte
hafva någon ledning, hvar det skulle uppställa sig,
när det skyndade till från alla håll. Derför var redan
en ansenlig styrka samlad, när de svenske ryttarne
kommo in i lägret, och en häftig strid uppstod framför
Otto Ruds tält. Allt eftersom fienden hann samla hela
sin styrka, blef öfvermakten för stor, och ändamålet
med det plötsliga anfallet förfeladt.
Då ville svenskarne draga sig tillbaka, men detta
var ej mera någon så lätt sak. De kullridna tälten
och jordhyddorna bildade nu lika många hinder i deras
väg. Många föllo derför redan inom lägret och de, som
kommo ut, förföljdes på den öppna slätten med yttersta
häftighet af Christian. Herr Åke sjelf blef fangen.
Några väsentligare följder af denna strid uteblefvo
dock. Lika litet vunno danskarne genom eröfringen
af Olsborg. Denna krigshändelse må icke förbigås,
då minnet af densamma är förknippadt med en af vårt
lands vackraste ålderdomslemningar.
I norra Bohuslän sträcka sig längs med landskapets
östra gräns tvänne långa, af en liten ström
sammanbundna sjöar, hvilka kallas norra och södra
Bullaren. Vid den senare ligger på vestra stranden
en gammal kyrka, som heter Nafverstad, och midt
emot henne på andra stranden en åttondels mil från
kyrkan reser sig ett högt berg, som med lodräta väggar
stupar ned i Bullaren. Det kallas slottsberget, och
utsigten från Nafverstads kyrka öfver detta berg är
utomordentligt skön.
För hundra år sedan kunde man ännu se lemningar efter
en stor port och ringmur nere vid stranden. Ännu kan
man spåra, huru ringmuren gått, och att der varit
trenne, den ena innanför den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
