Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sädesslag redan på 1200-talet enligt intyget af
Uplandslagen af år 1295. Och äfven södermanlandslagen
af år 1327 visar, att uttrycket i det nämnda
påfvebrefvet icke får tagas efter orden. Det heter
nemligen der, att vid kyrkoinvigning egde biskop att
infinna sig med 12 mans följe och 14 hästar, och att
då skulle vara i beredskap för honom en tunna hvete-
och rågbröd, en tunna bjuggbröd, två fläsksidor, fyra
får, åtta höns, två gäss, tre pund smör, två ostar,
fyra stockfiskar, fem mark vax, tre tunnor öl samt
hö och hafre åt hästarne.
Af fruktträd nämnas äple-, päron-, valnöt-
och körsbärsträd. Körsbären begagnades till sylt och
till ett slags dryck, som kallades kirsedrank. Äfven
valnötter syltades. Dock infördes för bordet mycket
utifrån. Af viner hafva vi sett claret användas på
Carl Knutssons präktiga gästabudsbord, då han firade
sitt bröllop med Katarina Carlsdotter. Till sådana
införda varor hörde äfven socker och mandel, russin,
neglikor, peppar, ris, saffran, kummin, ingefära,
kanel, olja. Vi hafva i det föregående anfört en del
af dessa kryddor, såsom använda vid Birger Pederssons
till Finsta begrafning.
Bland husdjur, som infördes och i mängd underhöllos
vid de storas gårdar, må vi nämna påfåglar. Dessa
begagnades ej blott såsom en prydnad för gårdens
omgifning, utan äfven såsom en anrättning vid bordet,
hvarvid de anordnades med utbredd stjert.
Rörande sjelfva gästabudsbordet och de maträtter,
som der framsattes, äro vi icke alldeles
okunnige. Åtminstone lemnar oss ett »ekonomiskt
calendarium», som finnes i en handskrifven bok på
Linköpings bibliotek, derom åtskilliga upplysningar
för slutet af medeltiden. Enligt detta se vi der
vinsoppa, risgröt, risvälling, hirsgröt, äplemos,
kleneter, strufvor, oråd (nu goråd), groffenbråd (nu
oxsoppa), lumber eller linsvälling, gallre eller
gelée o. s. v. Utom påfogeln med sin stjertprydnad
var bordet fullsatt med en mängd bakverk i form af
hus, träd eller djur.
Till efterrätt begagnades
sylter och frukter samt ost. Mandelmjölk omtalas
och vi påminna oss, att erkebiskop Olof dog deraf
1438. Bland ovanliga rätter var hampa och en som
bestod af sälspeck och ärter. Man hade särskilda
rätter för hvarje dag i veckan och äfven för de större
festerna. Af hjerpar och andra vildfoglar tillagades
pepparsylta. I slutet af Mars skulle vårfisket
skötas med ljuster, mjärdar och nät. I Juli syltades
valnötter. För den 20 Oktober finnes i det nämnda
kalendariet en föreskrift, att rofvorna skulle vårdas
i sandkulan och fårmjölk syltas. Omkring den 14
November skulle fläsk rökas, som icke skulle härskna.
Klädedrägten var underkastad vida mindre förändringar
än i våra dagar, ehuru dock olika bruk rådde för
olika tider, och yppighet och nyhetsmakeri vunno
insteg äfven hos oss och blefvo föremål för samtidens
klagan och klander. Men den jemlikhet i afseende på
klädedrägten, hvarvid vi blifvit vana, fans icke
på denna tid, utan synes det snarare hafva legat i
tidslynnet en benägenhet att äfven i det yttre utvisa
den samhällsställning man intog.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
