- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
76

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Christian lemnar Danmark - Konungavalet i Strengnäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det vigtigaste af sina papper och skatter. Sjelf steg han med sin drottning och sina barn ombord på Lejonet, mor Sigbrit jemte erkebiskopen och Hans Bokbindare m. fl. följde honom. Det var den 14 April, som Lejonet hissade segel och förde den grymme konungen från Köpenhamn. Alla Köpenhamns borgare, unga och gamla, hade strömmat till stranden och upp på vallarna för att tillvinka den för dem käre konungen ett sista farväl.

Under tiden hade hertig Fredrik slutit förbund med Lybeckarne och ridit genom Jutland samt den 26 Mars blifvit hyllad på Viborgs ting. Och det första han företog sig som konung var att låta uppbränna konung Christians lagar »såsom skadliga och stridande mot goda seder», hvarjemte han, för att göra motsatsen till sin brorsson så mycket märkeligare, i sin handfästning bekräftade alla adelns och presternes företrädesrättigheter och tillika förbättrade dem så, att en följande adelig historieskrifvare i sin hänryckning öfver denne konung utbrister om adelns »hals och handsrätt», att den »är en dråpelig frihet, sådan som ingen konung i Danmark hafver utgifvit, hvarför denne konungs minne bör heligt och oglömdt vara hos oss (adeln) och våra efterkommande». Ingen var mera förbittrad på Christian än de andlige, och i sin skrifvelse mot honom yttra de, att man mot honom förfarit ganska lindrigt, »ty om man velat oärligen handla med honom, skulle man i stället kunnat låta en stark karl taga lifvet af honom och slå hans hjerta sönder i hans buk».

Men åtskillige af Danmarks mest förtjente män lemnade slägt och vänner och följde den landsflyktige konungen, något som både hedrar dem och talar till fördel för Christian. Han seglade till Nederländerna, och det säges, att mor Sigbrit skämtande yttrat, när de lemnade Köpenhamn och Danmark, »att om Christian icke längre blefve konung i Danmark, så kunde han blifva borgmästare i Amsterdam». Händelserna utvecklade sig dock helt annorlunda, och Christian fick i rikt mått pröfva landsflyktens hårda vilkor.

Konungavalet i Strengnäs.


Kort efter denna vigtiga förändring inom danska riket tilldrog sig något lika vigtigt före Sverige. Riksföreståndaren sammankallade till pingsttiden (den 24 Maj) ett herremöte till Strengnäs. Ett större rådsmöte hade icke egt rum, sedan Gustaf Eriksson tillträdde riksstyrelsen, och det är klart, att äfven om mycket kunde ske och verkligen skedde efter beslut af riksföreståndaren och en eller annan rådsherre, något som under brinnande krig ofta var en ren nödvändighet, så funnos ock saker, som icke kunde, utan att allt för mycket bryta emot lag och gammal god sedvänja, afgöras annorlunda än genom beslut af ett herremöte. Man känner föga om detta herremöte i Strengnäs, liksom om det förra i Vadstena 1521, men det synes, som om den stora skuld,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free