Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tilldragelserna i Lybeck
- Grefvefejden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men hans slott i Finland intogos af konung Gustafs män. Hans grefvinna stannade med barnen, sonen med förra giftet, Peder Brahe, och tvänne söner med grefve Johan, i Reval och qvarblef der, oaktadt hennes broder konung Gustaf skref och bad henne komma öfver till Sverige. Efter hennes död, som inträffade 1537, lät Gustaf hemta Peder Brahe, men grefve Johans söner qvarblefvo i utlandet.
Grefvefejden.
År 1534 började det stora lybska kriget i lybeckarnes gamla fiendes, Christian II:s namn, och med en af hans gamla vänner till anförare. Det var hans syssling, en grefve Christofer af Oldenburg[1], och efter honom har det fått namn af grefvefejden. Christofer var en krigsförfaren och oförskräckt herre och tillgifven den lutherska läran, men fattig, efter som hans äldre bröder innehade grefskapet. Efter hemliga underhandlingar med Wullenwewer och Meyer uppträdde han i Lybeck och anhöll om hjelp att återinsätta sin frände konung Christian på tronen i Danmark, och inryckte han med en här af 4,000 man till fot och 600 ryttare i Holstein. Hertig Christian uppbjöd alla sina krafter att möta fienden och erhöll hastig hjelp från danska riksrådet, som skickade allt krigsfolket från Malmö och Köpenhamn till Holstein.
Men inryckandet i Holstein var blott en fint för att blotta Seland på försvarare, och när detta ändamål var vunnet, tågade Christofer hastigt tillbaka till Travemünde, inskeppade sig der med sitt folk och styrde kosan till Seland, der han landsteg midsommarsafton 1534. I hans sällskap befunno sig ej blott Wullenwewer och Meyer, utan äfven många af konung Gustafs fiender, såsom Berent von Mehlen och grefve Johan af Hoya samt Gustaf Trolle. Samma dag, som landstigningen skedde, inryckte Christofer i Roskild, och två dagar derefter höll han ett möte med bönderna på Seland, hvilka med glädje svuro sin gamle konung, Christian II, trohetsed. Detta var äfven fallet med borgarena; allt hvad adel hette måste fly eller underkasta sig, och i Juli öppnade Köpenhamn sina portar för grefven, hvilken der höll ett lysande intåg den 16 Juli. De närmaste öarna följde Selands föredöme. I Malmö togs genom försåt slottshöfdingen till fånga af borgarena under anförande af borgmästaren Jörgen Kock. Detta skedde redan i Maj. När sedan underrättelserna anlände om hvad som timat på Seland och de öfriga öarna, funno de skånske herrarne nödvändigheten af att
1) Hedvig af Sleswig och Holstein Didrik (Theodor) af Oldenburg
Christian I, konung i Danmark Gerhard, grefve af Oldenburg
Hans Fredrik Johan
Christian II Christian III, Hans Christofer
[1] Se inskannad tabell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0231.html
