Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
presternas paradis, men de förtryckte böndernes helvete.» När svenskarne togo landet i besittning, var det en af konung Eriks första åtgärder att förbjuda »det qvastande och stupande, som adeln i Lifland bedref på sina landbönder». Men adelns sjelfsvåld var så inrotadt, att kungliga förordningar visserligen icke afhjelpte det onda, allra minst under krigsåren.
Landet var till sin natur slätt och rikt på små sjöar och furuskogar. Dess städer och slott hafva vi i det föregående hört omnämnas. Längst i vester i den del af landet, som kallades Wiek, lågo Leal, Hapsal och Lode. Reval låg på nordvestra kusten i Harrien, Wesenberg och Wittenstein lågo inuti landet, det förra i Wirland, det senare i Jerwen, och längst i öster vid utloppet af Narowa staden Narva.
Huru landet år 1561 kom under Sverige, hafva vi i det föregående anfört. Genom freden i Teusin år 1595 erkände Ryssland Sveriges rätt till detsamma.
Sverige var fortfarande liksom under medeltiden indeladt i län, och dessa voro ännu både till antal och omfång omvexlande. En nyhet har dock under denna tiderymd inträdt, som här icke får förbises, nemligen de ärftliga länen: hertigdömen, grefskap och friherreskap. Hertigdömena voro:
1. Finland, som utgjordes af sydvestra delen af detta land — Åbo län samt Kumogårds (Satakunta) och Raseborgs län äfvensom Åland — och af Gustaf I gafs åt sonen Johan, som innehade det mellan åren 1556 och 1563.
2. Östergötland, som utgjordes af detta landskap med undantag af dess sydöstra del eller Stegeborgs län. Vidare hörde till detta hertigdöme Kåkinds samt Wadsbo och Walla härad i Vestergötland, hvilka båda senare dock mellan åren 1571 och 1604 innehades af Södermanlands hertig, såsom här ofvan blifvit nämndt. Här må äfven nämnas, att Ydre och Kinds härad, som hörde till hertigdömet, på denna tid räknades till Småland. Vidare hörde hit Dalsland. Dal och Wassbo kallades grefskap af Erik XIV. Detta hertigdöme innehades af hertig Magnus och efter honom af konung Johans yngre son, hertig Johan af Östergötland.
3. Södermanland (hela landskapet med undantag af Södertörn), Nerike och Vermland, hvilket hertigdöme innehades af Gustafs yngste son Carl och efter honom af hans yngste son Carl Filip.
Grefskapen voro:
1) Stäkeholm och Vestervik för Sturarne; 2) Visingsborg (först Öregrund) för Braherne, samt 3) Bogesund och Haga för Tre Rosor. Dessa voro de tre äldsta grefskapen, hvilka inrättades af Erik XIV. Sedermera tillkom vid hans afsättning och Johan III:s tillträde till regeringen 4) Raseborg, som lofvades åt den döende Sten Eriksson Leijonhufvud och sedan vid Johans kröning gafs åt herr Stens enka.
Af friherreskapen må vi här anföra endast några af de vigtigare, såsom inom Stenbockeslägten Öresten i Vestergötland och Kronobäck i Småland, vidare Toftaholm, Boxholm och Kungs-Lena. Gräfsnäs blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
