627 (Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet - Folket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

friherreskap i Leijonhufvudslägten, så ock Nynäs i Finland, som ursprungligen gafs åt Lars Fleming 1561, men, då denne dog utan söner samma år, sedermera innehades af Hogenskild Bielke och slutligen 1610 gafs åt Abraham Eriksson Leijonhufvud. Gabriel Christersson Oxenstierna fick af konung Erik Mörby och Steninge till friherreskap, Clas Christersson Horn Åminne. Inalles tillskapades nio friherreskap af denne konung. Vid Johans kröning blef Sundholm i Småland friherreskap för Nils Gyllenstierna, Leckö för Hogenskild Bielke och Vik för Clas Fleming.

Utom dessa ärftliga län hafva vi för denna tid att märka enkedrottningarnas så kallade lifgeding. De voro efter Carl IX:s död två, nemligen hans egen enkedrottnings och hans faders Katarina Stenbocks, som ännu lefde.

Enkedrottning Katarinas lifgeding utgjordes af Strömsholm med fem socknar, Fiholms gård med två socknar, Tynnelsö med tre socknar samt Konungsbergs gård med tre socknar, omfattande sålunda Snäfringe härad i Vestmanland samt de stora öarne i Mälaren norr om Strengnäs äfvensom den norra delen af Åkers härad (halfön nordost ut från Strengnäs) mellan Söderfjärden i vester och norra Björkfjärden i öster. Detta hennes lifgeding, som hon erhöll af sin styfson Erik XIV — ty konung Gustaf hade derom ingenting uttryckligt bestämt — förbättrades med nya förmåner både af Johan III och Sigismund.

Enkedrottning Christinas lifgeding utgjordes af Gefle med Gefleborgs län. Gunilla Bielke hade haft det före henne.

Folket.

En tid, hvarunder sådant skedde, som att Sveriges folk med vapen i hand kämpade sig till sin sjelfständighet och bröt sig löst och fritt från de danska konungarnes öfverdrifna anspråk, en tid som med detta till begynnelse och inledning har så godt som ständiga inre strider och yttre krig till sitt innehåll samt slutar med en förening med Polen, i många fall påminnande om den gamla med Danmark — en sådan tid måste utöfva inflytande på folklynnet. Det kraftfulla och karlavulna, som ständigt utmärkt detsamma, slog också å ena sidan öfver i öfverdrifter, i hårdhet, grymhet och styfsinthet, medan å den andra derur framgick en förmåga att näst Gud lita på sig sjelf, en förmåga som aldrig svek, som långt ifrån att slappas af farorna, växte med dem. Det är med det svenska folklynnet som med det goda svenska jernet: det blir stål under hammarens slag.

Vi hafva i de gångna årens händelser sett tillräckligt med bevis så väl på det ena som det andra, så väl på handlingar af lugn kraft som på den vilda folkyrans förfärliga framfart. Man får dock vid genomläsandet af sådana tilldragelser som dalkarlarnes beteende, när de skulle hjelpa hertig Carl, ingalunda tro, att sådana gräsligheter stå enstaka

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/sverhist/3/0645.html

		Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner / 627 (1885-1886) Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|