Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppburet är och som tillbaka står, så härefter som härtill, till dess vi oss derom betänka kunna.»
Men om skolans ställning i folkmedvetandet, det vill säga om folkets öfvertygelse i allmänhet i afseende på hennes betydelse och dess uppfattning och uppskattning af hennes värde är ett vilkor för hennes lif och verksamhet, så finnes ett annat, till graden fullt jemförligt och likstäldt med detta — tillgång på dugliga lärare. Äfven detta insåg den nya tidens förste konung och gjorde hvad han kunde för att uppnå detsamma. Dertill hörde i första rummet lärarnes aflöning, så att de frie från bekymmer om sitt uppehälle skulle kunna verka i sitt kall, och för det andra inhemtandet af den bildning, som endast vid högskolorna eller universiteten kunde vinnas och som vi här vilja kalla akademisk bildning.
I afseende på det förstnämnda eller aflöningen, så ordnades denna af Gustaf på ett efter omständigheterna tidsenligt sätt och utgick i anvisningar på prebenden och på andelar af tionden samt i anslag af gods och gårdar. I Stockholm skänkte han till stadens evärdeliga egendom icke mindre än nio särskilda hus jemte några trädgårdar, hvilka tillfallit honom efter de ödelagda klostren och indragna prebenden, med vilkor, att all afkastning skulle användas till skolmästarens lön, till dess konungen kunde vara än vidare betänkt om hans uppehälle. Skolmästaren i Linköping erhöll utom den åker och äng, som förut var anslagen till hans aflöning och som lydt under S: t Martini prebende, Landeryds sockenkyrka med alla de rättigheter, som kyrkoherden deraf borde hafva, samt ytterligare en gård i Linköping med vilkor, att han skulle densamma förbättra och vidmakthålla. Skolmästaren i Örebro fick halfva tionden af Österåkers och Julita socknar och den i Strengnäs kanikedelen af åtskilliga socknar jemte en gård i staden.
År 1561, således vid Gustaf Wasas död, funnos 22 skolor i riket. Af dessa hade Gustaf sjelf anlagt fem, de öfriga sjutton voro till största delen gamla domkyrko- och klosterskolor. Vid hvarje skola var blott en lärare anstäld och till aflöningen voro på stat uppförda 2,684 tunnor, så fördelade att elfva lärare hade 144, den i Elfsborg 120 och de öfriga tio 96 tunnor hvardera årligen. Dessutom egde enligt kyrkoordningen lärarne skattefrihet och boställen. Bland de nystiftade skolorna intager väl den i Gefle det förnämsta rummet. En stor del af de framstående män, som vi i det föregående lärt känna, hade utgått derifrån.
Någon skolordning utkom icke förr än 1571, men deri upptages mycket som var gällande bruk inom skolorna. Man finner här den allmänna grundsatsen i afseende på skolans mål uttalad, att man genom henne »måtte bekomma personer, som till predikoembetet och hvar eljest de behöfvas kunna vara brukliga». Skolan var indelad i fyra klasser. I den första gå »smådrängarne» eller »abc-djeknarne». Någon ålder för inträdandet finnes icke bestämd och förhållandet var väl äfven på den tiden olika. I de öfriga tre klasserna fördelades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
