Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Samhällsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att när bevillning behöfdes, skulle lagmannen i hvar lagsaga med sex hofmän och sex af allmogen det mellan sig väga och betänka, hvad hjelp allmogen må och kan drägligast utgöra. Utöfver hvad som här beslöts ville konungens ingen tvinga och besvära i någon måtto. Den enda skilnaden mellan stadgandet i denna konungaed och landskapslagarnas samt landslagens föreskrift i detta afseende består deri, att biskopen ej nu mera nämnes, utan blott lagmannen.
Ett nytt slags möten, de s. k. utskottsriksdagarne, förekomma mot tiderymdens slut, under Carl IX. De hafva fått sitt namn deraf, att endast en del af ständerna, vanligen med uteslutande af bönderna, kallades till dem, och deras uppkomst berodde på konungens rätt att till möten kalla hvilka han ville. Utskottsriksdagar trädde i stället för de egentliga herredagarne (möten af adel och biskopar), af hvilka de sista förekomma under samme Carl IX, nemligen i Stockholm 1596 och i Jönköping 1599.
*
Med afseende på folkrepresentationens utveckling till hvad som sedan blef en i lag bestämd riksdag äro för denna tid trenne omständigheter af vigt att märka, nemligen först, att riksdagen under hela denna tid förblef en blott och bart häfdvunnen myndighet; för det andra, att riksdagen intog en underordnad ställning under rådet, och för det tredje, att riksdagen saknade de tvänne för en folkrepresentation väsentliga vilkoren af lagstiftnings- och beskattningsrätt.
Rådets öfverordnade ställning i förhållande till riksdagen grundade sig derpå, att under medeltiden omröstningen på riksmötena skedde landskapsvis, och att hvarje landskap hade i sin lagman, som tillhörde riksrådet, sin laglige målsman. Sådant fortfor det att vara under Gustaf Wasas tid, och riksdagsbesluten af år 1527 och 1529 äro utfärdade i rådets namn. Riksdagsbeslutet af år 1544 är utfärdadt af rådet och adeln å de öfriges vägnar.
Det är nu klart, att om rådets medlemmar icke röstade inom sina lagsagor, utan inom sitt stånd, så skulle deraf följa, att landskapsombuden vunno mera frihet och sjelfständighet i sitt uppträdande, i det att den högadlige lagmannens och öfrige rådsherrars inflytande, hvar i sin lagsaga, derigenom hufvudsakligen tillintetgjordes. I samma mån som omröstningen sålunda upphörde att ske landskapsvis, utan förflyttades till de särskilda folkklasserna eller stånden, skulle således rådets öfvervägande inflytande och öfverordnade ställning försvagas. Denna förflyttning af rösterna från landskapen till stånden, denna ståndsbildning försiggår under denna tiderymd. Redan vid den nämnda 1527 års riksdag skymtar man ståndsbildningen derutinnan, att svaren å konungens framställning afgifvas icke landskapsvis utan ståndsvis. Under Erik och Johan afgifva vanligen vid riksdagarne rådet och adeln ett beslut, biskopar och stadsprester ett, köpstadsmän ett, landprester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0732.html
