Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.g. Lagskipning, af byråchefen jur. dr Hj. Hammarskjöld, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 III. STATSFÖRFATTNING OCH
FÖRVALTNING.
snart sagdt nödvändigt för den juridiska utbildningen att, efter
afslutade universitetsstudier, under några år tjänstgöra som biträde
hos en häradshöfding och att emot slutet af denna tjänstgöringstid
under ett antal månader och för ett antal rättegångstillfällen
i häradshöfdingens ställe förvalta hans ämbete. En väsentlig
svaghet hos domstolsinrättningen på landet ligger emellertid däri,
att vid häradsrätterna de ordinarie rättegångstillfällena, på
olika orter olika bestämda, äfven i bästa fall äro jämförelsevis
sällan återkommande; extra domstolssammanträden skola dock hållas,
bland annat, för behandling af mål rörande häktade personer. Den
verkan till rättsskipningens fördröjande, som de ordinarie
rättegångstillfällenas fåtalighet måste utöfva, stegras genom den på
flera både rättsliga och faktiska anledningar beroende svårigheten
att åstadkomma önskvärd koncentration af rättegångsförhandlingarna.
I stad dömer i första instans rådstufvurätt, hvilken i
de större städerna är fördelad i två eller flera hvar för
sig dömande afdelningar. Rådstufvurätten, hvars personal
åtminstone delvis tillika utgör den vanliga administrativa
stadsmyndigheten, magistraten, består af en borg-mästare och minst
två rådmän. Ledamöterna aflönas af staden och tillsättas genom
val; dock utnämnas rådmännen i Stockholm och samtliga borgmästare
af Kungl. Maj :t, inom ett genom val upprättadt förslag på tre
kompetenta personer.
Rådstufvurätternas ledamöter äro, med undantag af en del rådmän
i vissa mindre städer, rättskunniga. I vissa sjörättsmål består
rådstufvurätten af tre ordinarie ledamöter och lika många genom
val utsedda handels- och sjöfartskunniga män. Ledamöterna äga
alltid individuell och lika rösträtt. Till följd af ofvan anförda
bestämmelser om tillsättning och aflöning komma naturligen de
personliga kvalifikationerna lätt att ställa sig ganska olika i
större och i mindre städer. Rådstufvurätt sammanträder minst en
gång i veckan.
I tryckfrihetsmål afgöres frågan om den åtalade skriftens
straffbarhet af en vid rådstufvurätten bildad s. k. jury om nio
medlemmar, utsedda till l/3 af hvardera parten och till V3 af
domstolen.
Allmänna domstolar i andra instans äro de tre hofrätterna,
nämligen Svea hofrätt, Göta hofrätt samt Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge, den förstnämnda inrättad år 1614 af Gustaf II Adolf,
den andra år 1634 af drottning Kristinas förmyndare och den tredje
år 1820. Hof-rätterna bestå hvar för sig af en president och ett
antal rättskunniga ledamöter, hofrättsråd och assessorer, fördelade
på 2 ä 7 hvar för sig dömande femmannadivisioner, hvilka kunna
vara domföra med fyra närvarande ledamöter. Till hofrätt kunna
från underdomstolarna fullföljas alla mål, utan afseende på deras
beskaffenhet och betydenhet. I såväl kriminella som civila mål utgör
hofrätten en fullständig appel-lationsinstans, där sakfrågan kommer
under pröfning och jämväl nya bevis få åberopas. Målen föredragas
dels af ledamöter, dels af särskilda tjänstemän.
Högsta instansen är af ålder konungen, hvilkens domsrätt numera
utöfvas af en särskild Högsta domstol, med 18 rättskunniga ledamöter,
justitieråd. Af dessa deltaga i allmänhet högst 7 i afgörandet
af ett mål. Till befordrande af enhet i lagtillämpningen är det
emellertid stadgadt, att, då inom en af de afdelningar, på hvilka
domstolen arbetar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
