Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III.2. Statsförvaltningen - III.2.g. Lagskipning, af byråchefen jur. dr Hj. Hammarskjöld, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGSKIPNING. 211
pluralitetens mening befinnes afvika från en förut af Högsta
domstolen antagen rättsgrundsats, målet skall hänskjutas till
af görande af Högsta domstolens ledamöter samfälldt. Till Högsta
domstolen kunna alla rättegångsmål fullföljas från hofrätterna,
och i likhet med dessa utgör Högsta domstolen en fullständig
appellationsinstans. Målen beredas inom ett särskildt ämbetsverk,
Nedre justitierevisionen, hvars medlemmar, revisionssekreterarne,
därefter föredraga desamma inför Högsta domstolen.
I åtskilliga viktiga afseenden råder olikhet emellan civila
och kriminella måls behandling. Beträffande båda slagen af
mål gäller emellertid, att förfarandet vid underdomstolarna är
s. k. muntligt-protokollariskt (d. v. s. att det vid muntlig
förhandling förda protokollet lägges till grund för afgörandet),
vid hofrätterna och Högsta domstolen (Nedre justitierevisionen)
faktiskt nästan uteslutande skriftligt, ehuru parterna i många
fall äro berättigade att begära muntlig förhandling. Advokattvång
finnes icke, liksom ej heller någon officiell organisation af
advokatverksamheten blifvit genomförd. Till följd häraf tillkommer
det underdomstolarnas ordförande att utöfva en lika kraftig som
opartisk processledning. Vid underdomstolarna äro förhandlingarna
offentliga, och vid alla domstolar hållas samtliga protokoll - äfven
de vid omröstning till dom förda - och handlingar tillgängliga för
enhvar till offentliggörande.
Beträffande vissa mål, särskildt tryckfrihets- samt växel- och
sjörättsmål, äga rådstufvurätterna uteslutande kompetens. Några
särskilda handelsdomstolar finnas däremot icke. Bland existerande
specialdomstolar märkas: riksrätt för mål angående ämbetsförbrytelser
af konungens konstitutionella radgifvare eller af justitieråd; en
räkenskapsdomstol, Kammarrätten, för mål angående förvaltningen
af allmänna medel; kyrkliga domstolar för mål angående vissa
ämbetsförbrytelser af präster; krigsdomstolar; äfvensom,
för vissa mål angående jordreglering: ägodelningsrätter,
bestående af häradshöfdingen i orten och tre af menig-heterna
valda, jordbrukskunniga bisittare med individuell rösträtt. Från
samtliga dessa specialdomstolar leder klagan till allmän domstol,
åtminstone i högsta instans. Första instansens krigsdomstolar,
krigsrätterna, bestå af fyra militära och en rättskunnig ledamot. I
andra instans dömer en särskild Krigshofrätt, sammansatt efter
enahanda proportion. Därifrån klagas hos Högsta domstolen, i hvilken
vid krigsrättsmåls afgörande två militära ledamöter inträda. Med
afseende å förhandlingarnas och protokollens offentlighet gälla för
krigsdomstolar samma regler som för motsvarande allmänna domstolar.
För administrativa tvistemål i allmänhet finnas icke några särskilda
domstolar. Desamma behandlas af administrativa myndigheter och
pröfvas i sista instans af regeringen i samma ordning som öfriga
förvaltningsfrågor. För fattigvårdsmål utgör Kammarrätten den
högsta instansen.
Såsom exekutiva myndigheter fungera ej domstolarna utan särskilda
myndigheter af hufvudsakligen administrativ karaktär. Kompetens att
pr of va kr af på grund af skriftliga fordringsbevis tillkommer,
jämte de allmänna under domstolarna, äfven de of ver ordnade
exekutiva myndig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
