Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.1. Folkundervisningen - IV.1.a. Folkundervisningen i allmänhet, af folkskoleinspektören fil. dr J. M. Ambrosius, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
IV. UNDERVISNINGSVÄSENDET OCH DEN ANDLIGA ODLINGEN.
Genom denna påbjöds, att alla barn skulle väl inhämta sina
kristendomsstycken. Klockaren skulle lära dem läsa i bok, och
prästen skulle hålla förhör; särskildt fordrades vissa kunskaper för
tillåtelse att begå nattvarden samt att - inträda i äktenskap. Genom
dessa bestämmelser åstadkoms redan vid denna tid, att läsefärdigheten
var mångenstädes hos allmogen ganska allmän. Helt naturligt måste
dock resultatet, såsom väsentligen beroende på prästens personlighet,
blifva ojämnt.
Under 1700-talet befordrades folkbildningsarbetet ganska mycket
genom den pietistiska rörelsen, som, genom den utomordentliga vikt
den tillade bibelns läsning, helt naturligt måste intressera sig
för läsekonstens utbredning. (Ett betecknande drag härutinnan
är, att pietisterna i vårt land i alla tider fått heta just
»läsare».) Men äfven århundradets öfriga kulturriktningar:
utilismen, upplysningsfilosofien och neologien satte stort värde
på folkupplysningen och främjade densamma på många sätt - dock utan
att åstadkomma någon mera omfattande organisation af arbetet.
FolkskoleJnis i Johannes församling i Stockholm.
Under nittonde århundradet vaknade insikten om nödvändigheten
af denna organisation samt af folkundervisningens genomförande
såsom obligatorisk. Efter flera årtiondens strider proklamerades
sistnämnda grundsats genom Sveriges första folkskolestadga, af år
1842. Det halfva’ århundrade, som sedan dess förflutit, har i stort
sedt upptagits just af sträfvandet att förverkliga de grundsatser,
som då uppställdes såsom mål. Från den obligatoriska folkskolans
första tid förtjänar grefve T. Rudenscliöld för sitt varma intresse
och sitt nitiska arbete att lefva i svenska folkets tacksamma
hågkomst. Förnämligast genom hans inflytande genomfördes vid
1856/58 års riksdag ytterligare ett omfattande lagstiftningsarbete,
hvars förverkligande sedermera energiskt främjats i synnerhet af
ecklesiastikministern under åren 1863/70 och 1875/78 F. F. Carlson. -
Nu gällande folkskolestadga är af den 10 december 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
