Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.2. Boskapsskötsel. Af kapten V. Nauckhoff, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HASTAR.
497
Af kraniernas form och hvad sagorna förtälja kan man sluta, att
Sveriges första häststam kommit öster ifrån med en invandrande
folkstam och härstammar från den ännu i sydöstra Ryssland
förekommande tatariska rasen. Men genom en oupphörlig blandning
med andra raser har den ursprungliga typen förlorats; redan under
vikingatiden hade nordbon liflig förbindelse med främmande länder,
då hästar liksom annat rof hemfördes. Först under medeltiden och med
riddarväsendets utveckling fick hästen högre anseende och samtidigt
bättre skötsel och vård. På riddargodsen och klostergårdarna
omfattades hästafveln med intresse, och antagligt är, att de
hemvändande riddarne medförde mången ädel häst från orienten och
västra Europa, som sedan användes till den svenska hästafvelns
förädling.
Häst af nordsvensk ras.
Så vidt man vet, var det under konung Gustaf Ls tid, som åtgärder
första gången vidtogos för hästafvelns förbättrande. Han inrättade
stogångar och till och med ridskolor på de nybildade kungsgårdarna,
där han uppställde inköpta frisiska hästar. Under de följande
århundradena hade Sverige att utkämpa många krig, och under dem
hemfördes ett stort antal hästar af olika slag. Man vet äfven,
att sådana erhållits såsom gåfvor och inköpts af konungar och
representanter af högadeln. På 1600-talet måtte den svenska hästen
ej hafva utmärkt sig för storlek och styrka; måttet på en fullmålig
remont var blott 138 cm., hvarför det ej var underligt, att Gustaf
II Adolf hade sina skvadroner förstärkta med skarpskyttar och att
Karl XI till stor del remonterade kavalleriet i Östersjöprovinserna.
Tid efter annan utfärdades äfven förordningar, afsedda att ordna
och höja hästafveln, men den svenska hästen tyckes ännu vid 19:e
århundradets början hafva varit af föga framstående beskaffenhet. Då
synes ett visst intresse hafva
Sveriges land och folk.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
