Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.2. Boskapsskötsel. Af kapten V. Nauckhoff, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498 VI. JORDBRUK OCH
BOSKAPSSKÖTSEL.
vaknat för import af goda afvelsdjur, och i främsta rummet
anskaffades sådana af ädelt slag för erhållande af bättre rid-
och vagnshästar, då åkerbruket ännu ej kräfde hästar af tyngre
slag. År 1805 inköptes af enskild person två fullblodshingstar i
London, hvilka äro de första hästar af nämnda slag, som man vet
landat på svensk jord. Därefter importerades nästan hvarje år
mer eller mindre lämpliga afvelsdjur, så att från 1818 till 1859
inkommo 120 fullblodshingstar och ston samt 6 hingstar och 30 ston
af orientalisk ras.
I midten af detta århundrade inträdde en märklig höjning i det
svenska jordbruket, hvarför det äfven visade sig nödvändigt
att vidtaga åtgärder för förbättring af de vanligen förekommande
arbetshästarna, som synnerligen på slättlandstrakterna i mellersta
och södra delen af landet visade sig för små och veka för de nya
åkerbruksredskapen och jordens djupare bruk. För att gifva den
svenska landthästen mera massa och styrka hafva därför afvelsdjur
af utländska, kallblodiga slag importerats och korsats med
landthästslaget, hvarmed ännu fortsattes.
Först inköptes i medio af 1850-talet hästar af perclieronslag,
men de kommo snart i vanrykte, hufvudsakligen därför att endast få
voro af det renblodiga slaget, då däremot flertalet voro lymfatiska,
tunga boulonnaiserhästar, som importerades under namn af percherons.
Därefter ansåg man med rätta, att en höglandshäst var mera passande
för det afsedda ändamålet, hvarför man började importera belgiska
hästar af ardenner-slag, och man har i allmänhet sträfvat efter att
få ej för stora djur men med slutna och kraftiga former samt goda
rörelser. Denna import, som ännu fortfar, då årligen många belgiska
hästar landa i svenska hamnar, har i många trakter af vårt land,
där den kallblodiga hästen visat sig vara lämplig att underhålla,
utöfvat ett särdeles godt inflytande och i väsentlig mån bidragit
till häststammens förbättring i förutnämnda trakter. Första
gången någon ardennerhäst offentligen visades i Sverige var på
det allmänna svenska landtbruksmötet i Malmö 1881, där den väckte
stor uppmärksamhet.
Yid samma tillfälle tillerkändes dydesdaleliäslen äfven för första
gången pris i Sverige. Af nämnda slag har en ganska stor mängd
importerats, men importen har minskats på de sista åren. I de trakter
af Skåne, där sockerbetsodling bedrifves, har clydesdalehästen vunnit
förtroende och visat sig vara lämplig för körning af tunga lass.
På 1870-talet infördes några pinzgauerhästar från de Noriska alperna
i sydvästra Österrike, men slaget visade sig ej vara passande för
vårt land, då afkom-man blef underhaltig. Slutligen hafva några så
kallade shirehästar från England inköpts till afvel, men de hafva
lämnat mycket olikartade produkter, hvarför importen på sista
åren upphört.
Under senaste tider har intresset för höjandet af den ädla
häst-afveln visat sig vara i starkt stigande i Sverige. Af konung
Karl XV infördes flera orientaliska hästar, hvilkas afkomlingar
dock ej blefvo framstående, hvarför afveln ej fortsattes. Liksom
i de flesta andra länder har man äfven i Sverige lärt sig inse
den engelska fullblodshästens stora betydelse för den ädla
hästafvelns höjning, och från 1866, då det allmänna svenska
kapplöpningssällskapet bildades och intresset för sporten väcktes,
till 1892 ökades landets fullblodsstam från 13 till 43 hästar,
hvilken ökning oupphörligen fortgått, så att stammen för närvarande
kan räknas till omkring 300. Ärligen importeras äfven föl från
Ostpreussen och Hannover, hvilka på ett gynnsamt sätt bidragit,
hufvudsakligen i landets södra del, till den ädla hästafvelns
höjande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
