Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.5. Jordbruksarbetarne. Af kapten U. von Feilitzen, Löfvingsborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKSARBETARNE.
553
En betydande] arbetshjälp för den mindre jordbrukaren, som själf
lade hand vid gårdsbruket, utgjorde i synnerhet i äldre tider vuxna
hemmavarande barn och magar. Ännu vid 1890 års folkräkning upptogos
127,000 sådana söner och magar äfvensom 112,000 hemmavarande döttrar
och 9,500 sonhustrur, hvilkas sysselsättning åtminstone i de flesta
fall torde bestått uti att biträda familjefadern i jordbruket. Under
äldre och mera patriarkaliska förhållanden utgjorde detta en mycket
billig arbetskraft, då kontant lön knappast torde hafva kommit
i fråga. I våra dagar hafva anspråken stigit, och i allt flera
fall undandrager sig den vuxne sonen eller dottern den beroende
ställningen genom afflyttning från hemmet och öfvergång till
annat yrke.
Af förestående redogörelse framgår otvetydigt, att den för
jordbruket tillgängliga mänskliga arbetskraften under senare tider
förminskats, ett förhållande som vitsordas äfven af den i tab. 54
(sid. 446) påvisade nedgången af jordbruksbefolkningen i dess
helhet. Delvis är denna minskning en naturlig följd af den ökade
användningen af maskinkraft; men till en del betecknar densamma
äfven en nedgång under det verkliga behofvet, hvadan klagan
öfver bristande arbetshjälp för jordbruket under senare år låtit
sig förnimmas från alla håll. Förklaringen är naturligtvis att
finna i landtbefolkningens inflyttning till städerna och äfven i
emigration till främmande land. Men en betydande orsak är äfven,
att, såsom förut visats, befolkningen inom de arbetsföra åldrarna
för närvarande är alldeles ovanligt fåtalig, relativt taget, i vårt
land - af orsaker äfven, som äro af emigrationen oberoende. Då
dessa sistnämnda orsaker äro af tillfällig och öfvergående art,
torde den öfverklagade arbetsbristen inom jordbruket så småningom
komma att häfvas - åtminstone för så vidt yrkets ekomiska utveckling
kan hålla jämna steg med de ökade anspråken i fråga om arbetslönen.
Angående jordbruksarbetarnes ekonomiska ställning äro detaljerade
undersökningar för några år sedan, på bekostnad af Lorénska
stiftelsen, verkställda af kapten U. VON FEILITZEN. Undersökningarna,
som omfattade olika bygder inom Östergötland, Småland och Skåne,
hafva lämnat det hufvudresultat, som framgår af efterföljande tabell:
Grupper.
Hela antalet personer.
I % af summan.
Välbärgade.
Medelmåttigt bärgade.
Fattiga.
Summa.
Välbärgade.
Medelmåttigt bärgade.
Fattiga.
Summa.
Yrkesmän .......... r...
1,288
0,769 218 281 456
1,040
7,018 639 1,292
797
294 3,907 431 841 489
2,622 16,694
1,288 2,414 1,742
49-1 34-6 16-9 11-7
26-2
39-7 42-0 49-6 53’5
45-8
11-2
23-4 33-5 34-8
28-0
100 100 100 100 100
Jordtorpare
Daglönetorpare
Statare ....
Friarbetare ............
Summa
8,012
10,786
5,962
24,760
323
436
241
100
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
