Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.5. Jordbruksarbetarne. Af kapten U. von Feilitzen, Löfvingsborg - VI.6. Jordbrukslagstiftning. Af häradshöfding C. Th. af Ekenstam, Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
VI. JORDBRUK OCH BOSKAPSSKÖTSEL.
Med »yrkesmän» afses här rättare, trädgårdsmästare, kuskar,
ladufogdar, slöj-dare, smeder o. s. v., hvilka vanligen före
inträdet i tjänsten genomgått en yrkeskurs. - Såsom här ofvan synes,
äro statarne den grupp, som reder sig jämförelsevis sämst. Bäst
situerade åter - yrkesmännen frånsedt - äro jord-torparne, hvilket
helt naturligt hänvisar på att detta är det lyckligaste sättet för
jordbruksarbetarnes aflönande. För att en framtida utveckling af
detta system skall vara möjlig, kräfves dock en ny lagstiftning,
som mera än hittills tryggar torparen att själf få njuta frukterna af
det arbete, som han nedlägger på sin lilla jordlägenhets förkofran.
TAB. 82.
Arbetsprisen inom jordbruket. I kronor.
J. J
Medeltal för
A tnrm
Årslön i husbondes kost för
Värdet af stat och lön för
Sommardags-verkspris för
Vinterdagsverkspris för
För 300 dagsverken. *
aren
Dräng.
Piga.
Dräng.
Piga.
Man.
Kvinna.
Man.
Kvinna.
Man.
Kvinna.
1866/70 .
103
46
280
175
1-15
0-62
0-75
0-42
285
156
1871/75..
154
61
375
214
1-82
0-86
1-20
0-60
453
219
1876/80..
153
64
378
221
1-62
0-83
l-io
0-58
408
212
1881/85..
153
66
366
213
1’55
0-83
1-04
0-57
389
210
1886/90..
149
69
366
209
1-58
0-91
1’04
0-61
393
228
1891/95..
173
84
404
225
1-78
1-02
1-21
0-71
449
260
År 1899
223
110
484
267
2-22
1-22
1-55
0-85
566
311
Angående aflöningens belopp för vårt lands jordbruksarbetare meddelas
årligen uppgifter - dock tämligen summariska - i den officiella
jordbruksstatistiken. En sammanställning är utförd i tab. 82. Såsom
häraf synes, har en betydlig stegring ägt rum under senare tider -
egendomligt nog för kvinnkönet i ännu något högre grad än för männen.
Kartan sid. 552 utvisar, huru arbetsprisen inom jordbruket växla
inom olika delar af landet. Man finner, att i allmänhet de högsta
lönerna betalas i norra Sverige äfvensom på Gottland och i Skåne.
6. JORDBRUKSLAGSTIFTNING.
Ursprunget till den jordbrukslagstiftning, som ännu gäller, kan
sökas i medeltiden. All Sveriges jord berördes emellertid icke
lika af hithörande stadganden. Ty den jord, som med ett gemensamt
namn kallades frälse och som allt intill den (5 april 1810 endast
fick ägas af frälsemän, var blott till mycket ringa grad berörd af
densamma. Det var skatte- och kronojord, som denna lagstiftning,
hvilken samlats i byggningabalken af 1734 års lag, framför allt
angick. Men redan 1789 blef genom Grustaf III:s den 21 februari
utfärdade förordning förkla-
Efter förut angifna sommar- och vinterdagsverkspris, ä 150 af
hvardera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
