Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI.6. Jordbrukslagstiftning. Af häradshöfding C. Th. af Ekenstam, Visby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
domstolen endast på grund af ett skriftligen affattadt, med vittnen
upprättadt kontrakt. Tiden för aftalet kan vara bestämd eller
beroende på uppsägning.
Bestämd tid må ej omfatta mera än femtio år - i afseende på
skogsafverkningskontrakt endast tjugu år - och arrendet skall
efter den tidens utgång utan föregående uppsägning afträdas. Är
aftalet ställdt på uppsägning, skall arrendet afträdas, sedan laga
fardagsår efter uppsägningen förflutit, d. v. s. att fardagsåret
räknas icke börja löpa förrän den 21 december, om den därförut
skett, samt räcker hela påföljande år intill den 14 mars det
därpå följande året. Den 14 mars är vid all jordbruksfastighet
- utom ecklesiastika boställen, där det är den l maj - laga af-
och tillträdesdag. Den 21 december - Torne dag - är laga afradsdag
eller den dag, då arrendatorn, om ej annat i kontraktet bestämts,
skall erlägga sin arrendeafgift. Är denna afgift penningar, skall
den tillställas ägaren, där denne bor, är den naturaprestationer,
skall den tillhandahållas honom vid arrendefastigheten.
Arrendatorn har dispositionsrätt öfver fastighetens åker, äng,
skog, byggnader m. m., som därå kan finnas och ej är i kontraktet
undantaget. Allt detta skall arrendatorn under sin tid bibehålla i
det skick han det mottagit, ja enligt lagens ordalydelse förbättra
fastigheten genom nybyggnad och nyodlingar - ett lagbud som
emellertid numera förlorat sin betydelse. Fastighetens skog får
nyttjas, i förhållande till skogstillgången, nödtorfteligen och till
husbehof, d. v. s. att om blott ringa skog finnes, får visserligen
arrendatorn äfven för gårdens husbehof skaffa skogsprodukter från
annat håll.
Hö och halm, som vid gården frambringas, samt där fallande gödsel
måste vid gården användas, vid äfventyr af arrenderättens förlust.
Innan fastigheten afträdes, skall husesyn af två inom häradet
boende nämndemän hållas för att undersöka, i hvad skick fastigheten
lämnas. Synen omfattar husen till det yttre och inre, hägnad, diken,
jordens häfd, betesmark och skog eller hvad af detta kontrahenterna
gemensamt bestämma. Förekommande brister antecknas och värderas,
summan af alla dessa kallas husröta. Är vid afträdet husrötan större
än vid tillträdet, uppstår husrötebrist, som af arrendatorn skall
ersättas. I motsatt fall åter, då vid afträdet husrötan är mindre
än vid tillträdet, anses arrendatorn ej ha rätt till ersättning -
enligt den princip som förnekar arrendatorn rätt till ersättning
för förbättringar å fastigheten.
Några nya principer i afseende på svenska arrendeförhållanden hafva
införts genom kungl, kungörelsen den 10 november 1882 angående
förvaltningen af kronans jordbruksdomäner. Där bestämmes: att
arrendatorns nybyggnadsskyldighet ej må öfverstiga 1/10 af årliga
arrendebeloppet; att foder må kunna med Domänstyrelsens medgifvande
och på villkor, som af den bestämmes, från arrendegården afföras;
att arrendatorn är berättigad till ersättning for större arbeten
för jordens torrläggning, för täckdikning, för nyodling m. m.,
som pröfvas hafva kostat mera än arrendatorn under sin arrendetid
kunnat genom förbättringen återfå; samt att arrendatorn skall vara
berättigad till ersättning för trädesbruk m. m. äfvensom halm och
foder, som han vid sitt afträde lämnar. Dessa bestämmelser hafva
visserligen ej vidare räckvidd än till kronoarrendatorerna men peka
oförtydbart åt det håll, ditåt den blifvande arrendelagstiftningen
kommer att utveckla sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
