Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRMILLVERKNINGEN.
643
Ännu vid nittonde seklets början synes Sverige hafva frambragt nära
10 % af all världens tackjärn, men genom ofvan antydda förhållanden
har denna vår andel i hög grad förminskats. Om vår järntillverknings
ställning under den senaste mansåldern lämna följande tal en antydan;
för bättre öfversikt framställes här såväl brytningen af malmen
som produktionen af tackjärn och götmetall (stål).
Sveriges produktion, i ton.
Sveriges % af världsproduktionen.
Ärligen.
Järnmalm.
Tackjärn.
Götmetall.
Järnmalm.
Tackjiirn.
1866/70 ......
553,759
267,854
8,220
2-21
2-45
1871/75 ......
795,263
332.456
17,144
2-39
2-35
1876 SO ......
726,712
357,224
27,465
2-05
2-30
1881,85
877,408
429,377
63,763
1-91
2’08
1886/90
932,470
446.578
122,289
1-81
1-84
1891/95.
1,519,325
471,147
172,668
2-69
1-76
År 1898 .....
2,302,914
531,766
263,973
3-03
1-47
Götmetall.
1-43 1-23 0-88 1-07 1-20 1-27 1-11
Våra 10 % i fråga om världens tackjärnsproduktion hade sålunda redan
vid midten af 1860-talet nedgått till 2 l/z %. Men minskningen har
icke af stannat härmed: i närvarande stund äro vi nere vid blott l1/2
procent af världsproduktionen. Något bättre ha vi förmått bevara
vår ställning i fråga om ståltillverkningen, ett nytt vittnesbörd
om att hela handteringen hos oss alltmera specialiseras på de
högsta kvaliteterna. Dock är äfven här den relativa tillbakagången,
kvantitativt taget, öfvervägande.
Problemet för vår järnhandtering är tydligen, huru vi skola kunna
åstadkomma en förädlingsindustri i stor skala. Såsom allmänt kändt,
äro våra framtidsförhoppningar härutinnan fastade vid elektricitetens
användning; på lösningen af detta problem arbetas med ifver öfver
hela världen och ej minst i Sverige.
TAB. 99. Öfversikt af järntillverkningen i Sverige, 1876
j 99.l I ton.
Medeltal för åren
Tackjärn.2
Gjutgods ur masugn.
Ovällda smältstycken.3
Besse-mer-metall.4
Martinmetall.4
Degel-göt-metall.4
Oräckt brännstål.4
Stångjärn.5
1876/80 ..........
350,414
6,810
112,187
21,608
3,443
2,414
213,163
1881,85 ..........
423,176
6,201
151,184
47,976
14,077
1,710
262,194
1886/90 ..........
441,876
4,702
205,945
73,102
47,489
1,698
260,434
18’,)l/9õ ..........
465,141
6,006
215,770
88,089
83,981
598
797
276,370
År 1896 .......
487,147
7,271
188,396
114,120
142,301
604
624
321,615
» 1897 ......
530.893
7,304
189,632
107,679
165,836
691
922
309,715
» 1898 ......
523,960
7,806
198,923
102,254
160,706
1,013
1,148
306,348
» 1899 .........
489,231
8,496
195.331
91,898
179,357
1,225
974
335,706
1 Utom en del grofsmiden och manufaktur. - 2 I öfriga tabeller och
i texten afses under rubriken tackjärn äfven här nästefterföljande
kolumn (gjutgods ur masugn). - 3 Äfvensom råskenor. - 4 Bessemer-,
martin- och degelgötmetall sammanfattas i öfriga tabeller och
i texten, där ej annorlunda säges, under benämningen »götmetall
(stål)». Hit kunde ock räknas oräckt bränn stål, hvilket dock i den
officiella bergverksstatistiken för senare år ej skett. För åren
1876/00 är oräckt brännstål (äfven kalladt blåsstål) in-räknadt under
degelgötmetall. - 5 Stångjärn i vidsträckt bemärkelse, med inräkning
alltså af vällda biooms och billets. ej specificeradt fason- och
finjärn samt -stål, äfvensom valstråd i ringar samt tubämnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
