Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX.2. Järntillverkningen. Af professor J. G. Wiborgh, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TACKJÄRNSTILLVERKNINGEN.
651
TAB. 101.
Tackjärnstillverkviingen i Sverige.
År.
Tillverkning.
Ton.
Medeltal för åren
Tillverkning.
Ton.
Medeltal för åren
Använda masugnar.
Blås-
nings-dygn.
Tillverkning.
Ton.2
Tillverkning, ton.
Pr
masugn. 3
Pr
blåsn.-dygn. 4
1636 *
406 10,400
22,600 22,100 44,500 33,000
78,000 77,000
1805
79,400 73,100 54,000 117,000 122,000 137,000 159,000 177.000
1861/65. . 1866/70. . 1871/75. .
1876/80. . 1881/85. . 1886/90. . 1891/95. . År 1899 .
222 212 215 195 186 159 150 141
30,678 35,431 40,545 37,654 41,777 38,790 38,158 37.051
204,826 267,854 332,456 357,224 429,377 446,578 471,147
497.727
923 1,263 1,546 1,832 2,308 2,809 3,141 3.530
6-68 7-56 8-20
9-49 10-28 11-51 12-35 13-43
1650 .
1808
1660 .....
1810
1665 .......
1836/40 .. 1841/45 .. 1846/50 .. 1851/55 .. 1856/60
..
1681 ....... 1747/50... Vid 1790.. 1801 ____
belysa produktionens tekniska och ekonomiska villkor. Såsom
här synes, har antalet masugnar nedgått från 222 i medeltal för
perioden 1861/65 till endast 141 under år 1899, men däremot har
tillverkningen pr masugn stigit från 923 till 3,530 ton och
pr blåsningsdygn från 6*68 till 13*43 ton. Sedan år 1833 har
produktionen pr masugn mer än åttafaldi-gats och pr blåsningsdygn
i det närmaste femfaldigats. Koncentrationen och tillverkningen i
stort göra sig alltså tydligt märkbara.
Af Sveriges hela tackjärnstillverkning åren 1891/95 kommo i
medeltal 26*40 % på Kopparbergs län, 25*47 % på Örebro län,
13*83 på Gäfleborgs, 11*81 på Värmlands, 8*58 på Västmanlands,
5*o7 på Uppsala, 3*27 på Östergötlands, 2*02 på Västernorrlands
och 1*76 på Kalmar län; öfriga 1*79 % fördelade sig på Stockholms,
Södermanlands, Jönköpings och Västerbottens län. Medeltillverkningen
pr blåsningsdygn är högst i Domnarfvets järnverk, där den år 1899
utgjorde 33*oi ton pr masugn.
Mer än 80 % af Sveriges tackjärnsproduktion användes inom landet
själft för förädling. Öfver exportens storlek meddelas en öfversikt
i tab. 102. Såsom af denna tabell framgår, importerar Sverige äfven
ganska betydande mängder tackjärn, som användes af gjuterierna.
Förbrukningen af tackjärn inom Sverige uppgår numera till vid pass
90 kg. pr inbyggare årligen, hvilket är ett ganska högt tal, då
genomsnittssiffran för Europa är blott omkring 70 kg. Emellertid
visar förbrukningen hos oss icke någon nämnvärd stegring under
senare tider - ett ganska egendomligt drag.
Tillverkningen af tackjärn har under tidernas längd genomgått
betydande förändringar, och en historisk öfversikt häraf har för
vårt land större intresse än kanske för något annat.
1 Dessutom 3,500 ton osmundsjärn. - 2 Såsom annars ingå här äfven
de jämförelsevis obetydliga kvantiteterna gjutgods direkt ur masugn
(se tab. 99, sid. 643), hvilka icke med-tagits vid beräkningen af
de relativa talen i följande båda kolumner. - 3 Motsvarande siffra
uppgick år 1833 till 434 ton, år 1838 till 478, år 1843 till 571,
år 1848 till 622, år 1853 till 624 och år 1858 till 678 ton. -
4 Motsvarande medeltal uppgick år 1833 till 2-78 ton, år 1838 till
3’17, år 1843 till 3’73, år 1848 till 3’96, år 1853 till 4’59 och
år 1858 till 5-89 ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
