Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.a. Sveriges vattenfall, af major P. Laurell, Stockholm - X.b. Bryggerierna, af bryggmästaren A. Heljestrand, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRINGS- OCH NJUTNINGSÄMNEN.
719
blifvit i lemonaden ersatta med konstgjorda essenser och sockret
delvis med sacka-rin, hvilket ej varit till fromma för dryckernas
beskaffenhet. Tillverkning af bärvin i egentlig mening hade redan i
medlet af 1870-talet tagit ett visst uppsving men gick sedan tillbaka
och har först sedan medlet af 1890-talet åter tagit ett steg framåt,
i det tillverkningen numera är fotad på mera vetenskapliga grunder
och erfarenheten från andra länder.
Flera af våra i riklig mängd förekommande såväl odlade bär som vilda
skogsbär lämpa sig väl för viner. Sockerhalten i bären är dock så
ringa, att man måste sätta rätt mycket socker till bärsaften för att
få passande alkoholstyrka. Genom att till jäsningen använda jäst
af naturviner kan man till en viss grad förläna bärvinerna samma
bouquet som dessa. Bärvinerna kunna också bringas i själfjäsning,
d. v. s. att på bären befintliga jästarter framkalla jäsningen, och
man får då viner af en särskild typ, som, äfven den, kan vara god,
ehuru man ännu ej vant sig därvid.
Hela antalet fabriker för tillverkning af bärviner och saft
uppgick år 1898 till 21, med en tillverkning värderad till 276,000
kronor. Angående införseln af viner kan hänvisas till tab. 44,
sid. 260. Hela den därstädes upptagna förbrukningen afser nämligen
importerade viner. Åren 1891/95 utgjorde denna förbrukning, såsom
af tabellen framgår, 29,892 hl. årligen, eller 0’62 liter pr inb.
Bryggerierna.
I samma mån som den i vårt land urgamla metoden att bereda
maltdrycker medelst infusion och öfverjäsning ifrån midten af
1840-talet undanträngdes af den - af Gabriel Sedlmayr i München och
Anton Dreher i Wien på 1830-talet reformerade - bajerska bryggmetoden
med dekoktion och underjäsning, öfvergick bryggerihandte-ringen hos
oss från handtverk till industri. Af de öfverjästa maltdryckerna
hafva de flesta, såsom svensk-öl, dubbel-öl m. fl., nästan alldeles
kommit ur bruk; däremot tillverkas en betydlig mängd svagdricka (med
en ursprunglig extrakthalt af 4-6 % Balling) och en mindre kvantitet
porter (ursprunglig extrakthalt 18 ä 22 % Bali.). De underjästa
maltdryckerna, som i det följande sammanfattas under namnet öl
eller lageröl, gå i handeln under många olika benämningar, såsom
bajerskt öl, lageröl, müncheneröl, wieneröl, extra öl
o. s. v. (brunt) ....... 12-16 % Bali.
pilseneröl, bömiskt öl m. fl. (ljust,
beskt)..................._.......................... 11-14 > »
lagerdricka, iskällardricka, pilsenerdricka (extrakt- och
humlesvagare) ... 7-12 » >
Bland maltdryckerna intager ölet numera det ojämförligt främsta
rummet icke blott på grund af konsumtionens storlek utan
äfven på grund af värdet af anläggningarna, råmaterialerna och
fabrikatet. Ehuru inga exakta uppgifter angående dessa förhållanden
finnas, torde man dock i afseende på råmaterialerna komma sanningen
nära, om man antager bryggeriernas årliga mdlfbéhof vara för öl och
porter omkr. 400,000 dt. och för svagdricka. omkr. 100,000 dt.,
eller tillsammans omkr. 500,000 dt., motsvarande omkring 700,000
dt. korn. Det erforderliga maltet beredes till största delen af
bryggerierna själfva, af inhemskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
