Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X.b. Bryggerierna, af bryggmästaren A. Heljestrand, Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
722 X.
TILLVERKNINGSINDUSTRI.
mälterier, hvilkas tillverkning uppgick till 413,205 dt. malt,
alla utom 17 voro förenade med bryggerier. Tillverkningen vid dessa
17 själfständiga mälterier utgjorde omkring 60,000 dt. Enligt den
ungefärliga beräkningen under artikeln Bryggerierna här ofvan skulle
hela maltförbrukningen uppgå till omkring 500,000 dt. årligen.
Maltextrakt tillverkas vid några apotek för framställning af
maltospreparat, såsom maltos med järn m. m. Tillverkningsvärdet
utgjorde år 1896 vid 3 fabriker 93,200 kr. och år 1898 vid 2 fabriker
28,000 kr.
Mineralvatten och läskedrycker.
Från medlet af 1870-talet hafva dessa fabriker haft ett fast
underlag för sin verksamhet genom A. T. Alméns förtjänstfulla
jämförande undersökningar öfver naturliga och konstgjorda
mineralvatten. Man skiljer mellan hälsovatten, hvilka tillverkas
af destilleradt vatten och behöriga, kemiskt rena salter, så att de
erhålla alldeles enahanda sammansättning som motsvarande naturliga
vatten, och läskedrycker, på hvilkas beredning ej nedlägges samma
omsorg. Man torde utan öfverdrift kunna säga, att de hälsovatten,
som tillverkas vid våra bättre fabriker, äro af yppersta beskaffenhet
och genom sin likformighet till och med öfverträffa motsvarande
naturvatten. Särskildt har Apotekarnes mineralvattenfabrik i
Stockholm vunnit mycket erkännande.
I Sverige finnas dessutom en mängd källor med järnhäl tigt
hälsovatten, hvilkas tappningar också förekomma i handeln, exempelvis
Porla, Ronneby, Karlstad. De båda sistnämnda äro ovanligt starka
järn vatten. Äfven finnas några, ehuru svaga, jodvatten.
Till läskedrycker räknas också sockerdricka och fruktlemonader,
vid hvilkas beredning numera i stor skala användas konstgjorda
essenser i stället för naturliga fruktsafter.
År 1898 utgjorde hela antalet hithörande fabriker 213, och deras
sammanlagda produktion uppgick till ej mindre än 117,105 hektoliter,
alltså mer än 2 liter pr inbyggare.
Tobak.
Ar 1629 omtalas tobak först i Sverige. Redan 1641 fick det
s. k. Söderkompaniet rätt till uteslutande införsel af tobak, och
tobakshandeln var sedan ömsom fri, ömsom öfverlåten åt kompanier
ända till 1685, då den alldeles frigafs.
Den äldsta tobaks fabriken i Sverige synes hafva grundlagts år
1660 i Stockholm; sedermera följde flera andra, både i Stockholm
och i landsorten. Från medlet af 1700-talet härstammar Kockums
fabrik i Malmö samt Swartz1 i Norrköping. Odling af tobak i
någon större skala begynner omkring midten af 1700-talet, och
inom denna industri, som i så många andra, var den store Jonas
Alströmer föregångsmannen. Omkring år 1770 uppskattades skörden
redan till 7,000 deciton eller nästan lika mycket som i våra
dagar. Den nuvarande skörden uppgifves nämligen, för åren 1891/95,
till 10,837 deciton årligen, hvilken siffra dock snarast torde
understiga verkliga förhållandet. Någon ökning af skörden förspörj
es ej numera - snarare tvärtom.
Också har tobaksodlingen, som länge var ganska vanlig i vårt land,
i synnerhet kring städerna, numera mer och mer inskränkt sig till
vissa trakter i Skåne samt omkring Stockholm. Emedan den svenska
tobaken har en egendomlig, från bättre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
