Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII.k. Navigationsskolor, af föreståndaren för navigationsskolan i Västervik kapten S. Björling - XII.l. Sjöfartslagstiftning, af generalkonsult kammarherre A. Berencreutz, Köpenhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
886 XII.
SJÖFART.
För sjöofficerare och sjökaptener, som vilja förskaffa sig behörighet
att söka föreståndarbefattning, anordnas årligen i Stockholm en
lärokurs i högre matematik, astronomi, kompasslära, tidvattenslära
och nautisk meteorologi.
Elev vid navigationsskola skall hafva uppnått 16 års ålder,
styrmanselev tjänstgjort till sjöss minst 2 år, sjökaptenselev, som
skall hafva aflagt styrmansexamen eller äga motsvarande kunskaper,
3 år. För maskinistelev fordras minst ett års praktik i maskinens
skötsel å ångfartyg och ett med ångmaskinarbete å mekanisk verkstad,
för öfvermaskinistelev, efter aflagd maskinistexamen, minst V2 års
maskinisttjänst å sjögående ångare. Inträdessökande i styrmans-och
maskinistklass skall kunna räkna de fyra räknesätten med hela tal
och bråk.
Undervisningen vidtager för navigationsafdelning första helgfria dag
i september vid 4 skolor, efter 15 september vid 3 samt i oktober
vid de öfriga 3, äfvensom för maskinistafdelning, och pågår 6 timmar
hvarje söckendag, med 15 dagars uppehåll vid jul, till tiden för
examen, som inom navigationsafdelning anställes emellan 20 april
och 15 juni, inom maskinistafdelning under senare hälften af mars.
Undervisningen omfattar i styrmansklass: räknelära, geometri,
plan trigono-metri, terrester och astronomisk navigation samt
författningar; i sjökaptensklass: nämnda ämnen mera fullständigt
äfvensom sfärisk trigonometri, nautisk meteorologi, mekanik,
skeppsbyggeri, ångmaskinlära samt hälso- och förbandslära; i
maskinistafdelning: räknelära, geometri, mekanik, ångmaskinlära
och elektricitetslära.
Läsåret 1899-1900 utexaminerades såsom sjökaptener 114, såsom styrmän
194, såsom öfvermaskinister 61 och såsom maskinister 151, hvarjämte
i allt 85 elever och privatister aflade examen i ångmaskinlära.
Sjöfartslagstiftning.
Den 12 juni 1667 stiftades en svensk sjölag, hvilken, grundad på
holländska lagstadganden och senare kompletterad med bland annat
vissa delar af reglementet för kofferdiskeppare och skeppsfolk den 30
mars 1748 samt försäkrings- och haveristadgan den 2 oktober 1750,
helt trädde ur kraft först efter två hundra år. Den då antagna
sjölagen af den 23 februari 1864 var byggd på hufvudprinciperna
i den lag den skulle ersätta men fullständigades efter dåtida
utvecklingens kraf med tillgodogörande af nyare lagstiftning i
främmande länder. Den efterföljdes den 12 juni 1891 af nu, från
och med år 1892, gällande sjölag, hvilken tillkom efter samarbete
med norska och danska kommitterade och mindre af behof af ändringar
i 1864 års lag än af en sträfvan efter gemensamhet i den maritima
lagstiftningen i de skandinaviska länderna.
Den svenska sjöfartslagstiftningen, utom den hufvudsakligen eller
uteslutande civilrättsliga, som innehålles i sjölagen, är därjämte
uttryckt i en mängd i administrativ väg tillkomna författningar.
Såsom svenskt anses fartyg, när det antingen till minst två
tredjedelar äges af svenska undersåtar eller af svenska och
norska undersåtar i förening eller ock tillhör ett aktiebolag,
hvars styrelse har sitt säte här i riket och består af aktieägare,
de där äro svenska undersåtar.
Rättigheten att reda i skepp för såväl inrikes som utrikes fart
tillkommer hvarje svensk man eller kvinna. Då flera personer äro
redare för ett fartyg, skall bland dera utses en liufvudredare,
hvilken alltid skall vara svensk undersåte och bosatt här i riket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
