Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIII.1. Järnvägarna. Af byrådirektören i Järnvägsstyrelsen G. Welin - XIII.1.b. Trafik och finansiella förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
908 XIII.
SAMFÄRDSMEDEL.
T AB. 147. Inkomster och utgifter vid Sveriges järnvägar.
Trafikerad medellängd.
Inkomster.
Utgifter.
Medeltal för
Kilometer. 1
Tusental kronor.
Tusental kronor.
åren
Stats-
Enskilda
Stats-
Enskilda
Stats-
Enskilda
banor.
banor. Summa.
banor.
banor.
Summa.
banor.
banor.
Summa.
1866/70 ......
1,047
602
1,040
6,051
3,430
0,481
3,592
1,721
5,313
1871/75
1,299
1,080
2,370
11,585
6,403
17,088
6,523
3,396
0,010
1876/80
1,698
3,045
4,743
15,688
13,184
28,872
10,498
7,446
17,044
1881/85
2,228
4,096
6.324
19,420
18,650
38,070
11,753
9,768
21,521
1886/90
2,513
4.915
7;42S
20,531
21.509
42,040
14,082
11,305
25,387
1891/95
2,893 fv752
8,045
23,688
29,217
52,005
16,427
16,057
32,484
År 1896 .....
3,653
6,116
0,700
31,773
33,325
05,008
19,401
17,071
30,472
» 1897 ....
3,676
6,233
0,000
36,102
36,512
72,014
20,677
18,649
30,320
» 1898 ....
3,676
6,554
10,230
37,824
39,363
77,187
23,316
20,690
44,000
» 1899 2....
3,680
6,850
10,530
41,446
42,131
83.577
28,802
» 1900 3....
3,770
7,200
10,070
44,630
45,000
80,030
33,980
än de stora utländska hufvudlinierna, kunnat nöja sig med mindre
omfattande bangårdsanordniugar och mindre rullande materiell. Till
den låga anläggningskostnaden bidraga också en del andra
omständigheter, såsom att den erforderliga marken, särskildt å de
långa sträckorna genom Norrland, afgiftsfritt tillhandahållits af
landsting, kommuner och enskilda samt att bananläggningen mestadels
kunnat, med undantag af de ofvan nämnda kostsamma brobyggnaderna,
försiggå utan dyrbarare konstbyggnader.
Vid 1899 års slut utgjorde de trafikerade statsbanornas
anläggningskostnad omkr. 340 millioner kronor, och de enskilda
banornas omkr. 360 millioner. Pr km. blir alltså kostnaden för de
förra vid pass 90,000 kronor, för de senare omkring 50,000. Särskildt
de normalspåriga enskilda banorna kostade år 1898 vid pass 62,000
kronor pr km., och de smalspåriga 30,000 kronor.
Angående trafikens omfattning vid de svenska järnvägarna meddelas
data i tab. 145 och 146, och angående det finansiella resultatet
i tab. 147 och 148.
Persontrafikens omfattning år 1898 uppgick till 66,000
personkm. prbankm., särskildt för statsbanorna till 101,000 men
å de enskilda blott till 47,000. Endast å smärre linier uppnås
eller öfverstiges det europeiska medeltalet (273,000 personkm. pr
bankm.), hvilket är att tillskrifva i främsta rummet vårt lands glesa
befolkning men delvis äfven konkurrensen med de hos oss så talrika
kommunikationerna till sjöss. Hvarje Sveriges inbyggare färdades år
1898 i genomsnitt 134 km. på järnväg; motsvarande medelsiffra för
Europa är 185 km. Från denna synpunkt sedt, är alltså vårt lands
persontrafik mindre långt ifrån medeltalet. - Af samtliga resande
år 1898 (trupptransporter oafsedt) färdades 10*3 % på första eller
andra klass och 89’7 % på tredje klass.
Godstrafiken år 1898 uppgick till 122,000 tonkm. pr bankm.,
på statsbanorna till 179,000 och på de enskilda banorna till
90,000. En del af de enskilda järnvägarna i bergslagsdistrikten
hinna dock till mer än 600,000 tonkm. pr bankm., och statsbanan
Gellivare-Lulea närmar sig l million tonkm. pr bankm.,
1 Här ingå ej en del smärre linier, för hvilka trafikuppgifter
saknas. - 2 För de enskilda banorna provisoriska tal. – 3
Provisoriska tal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
