Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI.1. Arbetarlagstiftning. Af fil. dr A. Raphael, Stockholm - XVI.1.e. Olycksfalls-, invaliditets- och ålderdomsförsäkring. Ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLYCKSFALLS-, INVALIDITETS- OCH ÅLDERDOMSFÖRSÄKRING.
981
dig nyhet för svensk lagstiftning. Redan 1833 års legostagda
ålägger husbonde att, om den, som varit satt i hans ställe,
misshandlat tjänstehjon, själf utgifva skadeersättning, med rätt
att af den skyldige söka sitt åter. Kungl, kungörelserna den 7
april 1830 och den 23 januari 1842 stadga åliggande för enskilda
personer eller bolag, som begagna arbetskommenderingar, att,
om soldat eller båtsman genom arbetet såras eller skadas, så att
han nödgas lämna krigstjänsten, förse honom med ett mot skadan
och hans lidande svarande årligt underhåll. Har döden omedelbart
eller inom natt och år följt af skadan, skall änkan erhålla
ett årligt underhåll, så länge hon lefver ogift, samt likaledes
hvarje efterlefvande minderårigt barn ett sådant, till dess det
yngsta uppnått en ålder af 15 år. Och slutligen stadgar 1886 års
lag angående ansvarighet för skada i följd af järnvägsdrift, att,
om någon, som är anställd i en järnvägs tjänst eller arbete, under
förrättande däraf dödas eller skadas, järnvägens innehafvare är
skyldig att gälda skadestånd, där icke den, som skadan led, genom
öfverträdelse af gällande föreskrifter eller annan grof vårdslöshet
själf ådragit sig henne. Detta gäller äfven om skadan timat i
följd af annan järnvägs drift, så vida icke dennas innehafvare
på grund af ofvannämnda ansvarsbestämmelse är skyldig att skadan
godtgöra. Angående grunderna för skadeståndet hänvisar lagen till
6:e kap. strafflagen, men stadgar dessutom, att, om den, som lidit
kroppsskada, i följd däraf är berättigad att från kassa, som helt och
hållet eller till väsentlig del bildats genom bidrag af järnvägens
innehafvare, erhålla pension eller annat understöd, eller om den
skadade på bekostnad af järnvägens innehafvare blifvit försäkrad
för olycksfall, skall, i den mån skadan sålunda varder ersatt,
järnvägens innehafvare njuta befrielse från ersättningsskyldighet.
Det regeringsförslag, som, efter hvad ofvan nämndes, framlades
för 1900 års riksdag, blef ej af denna antaget, men då detsamma
af särskilda utskottet hade förordats och äfven under vissa
förutsättningar, bland annat att för den frivilliga försäkringen
en statsanstalt inrättades, vunnit Andra kammarens gillande, fann
regeringen skäl att i ett delvis omarbetadt skick inför 1901 års
riksdag på nytt framlägga förra årets förslag, och detsamma blef nu
af riksdagen antaget. Den nya lagens hufvudsakligaste bestämmelser
äro följande.
Om arbetare eller arbetsförman skadas i följd af olycksfall i
arbetet inom vissa yrkesverksamheter, är arbetsgifvaren pliktig
att utgifva ersättning. Skadan får dock ej vara sådan, som den
skadade uppsåtligen eller genom grof vårdslöshet själf ådragit
sig eller som uppsåtligen förorsakats af tredje man, såvida denne
icke haft ledningen af eller uppsikten öfver arbetet; ej heller får
skadan vara uppkommen genom tilldragelse, som icke står i samband
med det utförda arbetets beskaffenhet eller med de förhållanden,
under hvilka det drifvits. Skadan skall vara en följd af olycksfall,
som härflyter från utöfningen af arbetsgifvarens yrke. Stat eller
kommun, som på yrkesmässigt sätt utöfvar dylik verksamhet, är på
enahanda sätt ersättningspliktig.
Den ersättning, som sålunda skall utgå, är bestämd till
följande belopp:
a) om olycksfallet medfört väsentlig nedsättning af den
skadades arbetsförmåga under mer än 60 dagar efter olycksfallet: l
krona i sjukhjälp för hvarje dag från och med den 61:a, intill dess
den skadade blifvit återställd eller olycksfallet visat sig medföra
för framtiden bestående förlust eller minskning af arbetsförmågan;
b) om olycksfallet medfört för framtiden bestående
förlust eller minskning af arbetsförmågan: en årlig ränta, i förra
fallet a 300 kronor och i senare fallet å det lägre belopp,
som svarar mot arbetsförmågans minskning, räknadt från och med
61 :a dagen efter olycksfallet eller från den senare tidpunkt,
då olycksfallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
