Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Sveriges naturtillgångar. Av Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFTKÄLLOR.
3
mossarna och i än högre grad i flertalet av desamma förefinnes. Betänker
man därtill, att även i god, färdig bränntorv värmevärdet i genomsnitt
är blott hälften så högt som i stenkol, medan askhalten vanligen är
avsevärt högre, så inses lätt, att »torvfrågan» ingalunda hör till de lätt lösta.
Den är obestridligen i stort sett ännu olöst, och med torven som
kraftkälla är under den närmaste framtiden icke med säkerhet att räkna i
vidsträcktare mån än att industrianläggningar, gynnsamt belägna invid
goda bränntorvmossar, därifrån kunna väntas med någon vinst hämta
mer eller mindre betydande delar av sitt kraftbehov. Ännu på länge synas
dock icke några avsevärdare delar av landets kraftbehov på denna väg
komma att fyllas. Mossarnas betydelse som odlingsmark torde däremot vara
jämförelsevis större, men därom är nu icke tal.
Skiffer oljor. Ännu ett annat fossilt bränsle kan möjligen framdeles
komma att utnyttjas, nämligen de skifferoljor, som obestridligen i
mycket betydande kvantiteter finnas i Västergötlands och andra landskaps
alunskiffrar. Ännu befinner sig frågan om dessas bearbetande i sådant
syfte på försöksstadiet, men den står på dagordningen, och den avsevärda
framgång tillgodogörandet av motsvarande fossila bränsle i Skottland och
Frankrike vunnit, synes öppna sannolikhet för framgång även i Sverige. I
så fall skulle en väsentlig del av behovet av motoroljor m. m. kunna
fyllas. Alunskiffrarna, som äro brännbara (1 500—2 600 kalorier),
innehålla upp till 6—8 % oljor samt betydande mängder (omkring 6—9 %)
svavel. Det senare kunde samtidigt förarbetas, delvis till ett värdefullt
konstgödningsämne.
Vattenkraft. Sveriges största och viktigaste energiförråd ligger
uppenbarligen i dess vattenfall. Genom rikedom på rinnande vatten,
genom talrikheten av fallavsatser, genom mängden av regleringsbara sjöar
samt genom stor avrinning torde landet vara ett av de mest gynnade på
jorden med hänsyn till vattenkraft. Det avlägsna läget av en del av de
stora fallen, den långa vintern i de trakter, där vissa av dessa äro belägna
och den ofta ringa fallhöjden äro dock förhållanden, som förminska
värdet hos vissa fall bland dem. Det anses, att ungefär 3-5 milj.
tur-binhästkrafter under de närmaste årtiondena skola kunna vara tagna i
bruk; av dessa torde ungefär 900 000 vid 1915 års utgång vara monterade.
Vattenfallen alstra vid denna tid över hälften av ali den mekaniska
kraft, som produceras i landet, något som skarpt belyser deras ofantliga
betydelse för Sveriges hela ekonomiska liv.
Skogsprodukter. Ved utgjorde i äldre tid den viktigaste
energialstra-ren hos oss. Skogsprodukternas stigande, mångsidiga användning har höjt
dess pris och minskat dess användning som ved. En bättre skötsel av våra
skogar kommer dock att öka det tillgängliga avfallsvirket och därmed ock
i vissa trakter tillgången på sådant även för kraftalstring. Under
exceptionella förhållanden, såsom de under krigsåren 1914 och 1915, är
vedtillgången alltid en kraftreserv av vikt att lita till. Den blomstrande
kemiska trämasseindustrien kommer ock med stor sannolikhet att inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
