Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 3. Mejeriväsendet. Av. L. G. Thomé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(106
iii. lanthushållning.
ställen använder man kärnmjölk som syrningsmedel. Gräddens syrning sker
allmänt vid låg temperatur, 11°—15° C, varvid den en dag till syrning satta
grädden bör vara färdigsyrad följande dag vid lämplig tid för kärningens
utförande. För kärning och bearbetning av smöret användas dels de äldre
holsteinska kärnorna och ältbord, dels nyare kombinerade kärnings- och ältningsapparater,
vilka senare synas hastigt undantränga de äldre apparaterna, i synnerhet på de
större mejerierna, där de i betydlig grad underlätta arbetet med smöret. För
smörets saltning användes nu mest mycket finkorniga saltsorter, då man förr
däremot städse rekommenderade relativt grovkornigt smörsalt. Allt för export
avsett smör packas i drittlar, helst med en engelsk centner i varje drittel.
Åtskilliga uppfinnare ha sökt konstruera maskiner, som samtidigt utföra
skumning och kärning. Den enda av dessa, som vunnit någon användning, är
radiatorn, konstruerad av E. G. N. Salenius. Någon större spridning har den dock
icke fått, och de sista åren ha icke några nya radiatormejerier anlagts.
Radiator-mejerierna framställa osyrat smör, som huvudsakligen säljes inom landet.
Det bruttopris, vartill mjölken genom smörtillverkning kan realiseras, beror
naturligtvis dels på mjölkens fetthalt, dels på de pris, man kan erhålla för
smöret samt skum- och kärnmjölken, och kan ju lätt beräknas om dessa faktorer
äro kända. Men från bruttopriset avgå driftkostnaderna, och dessa ställa sig
mycket olika för olika mejerier, beroende dels på lokala förhållanden, dels på
mejeriernas storlek. Driftkostnaderna äro billigast vid de största mejerierna.
Enligt 1910 års mejeridriftsstatistik för andelsmejerier uppgingo de utom körslor
inom Malmöhus och Kristianstads län endast till resp. 4’97 och 5’ob kr. pr
1 000 kg mjölk, under det att de i Norrbottens län, där dagliga mjölkmängden
pr mejeri i medeltal utgjorde 902 kg, sprungo upp till 14’29 kr. En sådan
stegring av driftkostnaderna verkar tydligen högst menligt på mejeriets ekonomi;
i glest befolkade trakter av landet, där det är omöjligt att få tillsammans en
större mjölkmängd utan att transportkostnaderna bliva alltför betungande, har
det därför varit svårt att få till stånd en lönande smörtillverkning. Ett sätt
att lösa detta problem har emellertid försökts under de senaste åren. I slutet
av 1890-talet anlades i Nybro i Småland ett uppköpsmejeri, baserat på
grädd-leverans, ett s. k. gräddmejeri. I Glimåkra i norra delen av Kristianstads län
upprättades 1904 ett andelsmejeri efter samma system, vilket visade sig gå
bra i ekonomiskt avseende, och detta har sedan fått flera efterföljare i
skogsbygden. Till dessa mejerier levereras grädde, som hemma hos de olika
producenterna avskiljes ur mjölken medelst handseparator. Härigenom vinnas stora
lättnader i transporten, och även mejeriets övriga driftsutgifter bliva mindre. En
olägenhet har dock denna mejerityp; den i hemmen avskilda grädden blir
nämligen icke alltid så väl behandlad, som önskligt vore, och därför ha dessa mejerier
svårt att hålla uppe kvaliteten på det producerade smöret. Möjligen skulle man
kunna undvika denna olägenhet genom anläggande av små skumningsstationer
kring ett centralt avkärningsmejeri; ett sådant system är dock tänkbart endast
under förutsättning, att skumningsstationerna kunna göras tillräckligt billiga.
Detta synes möjliggjort genom det av Aktiebolaget Baltic från år 1911 i handeln
förda Baltic-turbinmejeriet, som utgör en kombination av ångpanna, turbindriven
separator, regenerativpastör och erforderliga pumpar, allt drivet från
separatorturbinen. Mejeriet kan även arbeta som självständigt smörmejeri, då till
detsamma kan apteras en mindre kärna.
En icke obetydlig mängd smör, såväl för eget behov som till avsalu, tillverkas
i hemmen i hushållsmejerier, s. k. bondsmör. I trakter med gles befolkning,
där man ännu icke börjat med gräddmejerier, användes i rätt stor utsträckning
i hemmen handseparatorer och handkärnor. Detta är fallet i stora delar av
Norrland, i Kopparbergs län samt i Göteborgs och Bohus län. I det senare
länet har dels genom denna hushållsmejerihantering, dels till följd av den stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
