Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Lanthushållning. Inl. av H. Juhlin Dannfelt - 3. Mejeriväsendet. Av. L. G. Thomé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
iii. lanthushållning.
fullständigare och förmales slutligen till ett fint mjöl. Mjölkmjölsfabriker ha vi
i Hälsingborg och Ystad. Kasein framställes på det sätt, att skummjölken syras,
det koagulerade kaseinet skiljes från vasslen, tvättas med vatten och pressas.
Från mejerierna uppköpes det färdigpressade kaseinet av kaseinfabriker, som
torka och finmala detsamma; 1910 hade vi 8 sådana kaseinfabriker, nämligen i
Svalöv, Eslöv, Flen, Västerås, Hallsberg, Mjölby, Skara och Lidköping.
Kärn-mjölken användes huvudsakligen till svingödning. Vasslen har också sin
huvudsakliga användning som svinföda; dock användes en icke obetydlig del,
speciellt i Jämtland, för tillverkning av mesost. Mesost erhålles genom vasslens
inkokning till en nästan fast, något degig massa, vilken formas och efter några
dagars torkning är färdig till" förbrukning. Man kan också ur vasslen framställa
rent mjölksocker; genom vasslens inkokning till kristallisation erhålles en oren
produkt, råsockret, som sedan underkastas raffinering. Vi ha två mindre
mjölk-sockerfabriker i Hörby i Skåne och Björketorp i Västergötland. — Mångenstädes
ha försök blivit gjorda att ur skummjölk framställa relativt billiga, kväverika
preparat, avsedda att användas vid brödbakning, matlagning o. s. v., för att
tillföra födan en ökad mängd lättsmält äggvita. Ett dylikt, proton, vilket utgöres
av natriumkaseinat, har någon tid framställts vid Hamra i närheten av
Stockholm, men på grund av ringa efterfrågan har fabrikationen åter nedlagts.
Svenska runmärket å drittelstav och smörpapper.
Mjölkens mätning, betalning och bedömning. I de flesta mejerier väges,
mjölken och uttryckes i vikt (kilogram), under det att rymdmått (liter)
övervägande användes vid utminutering av mjölken till konsumenterna. Mjölken
betalas ännu av en del mejerier endast efter mängd, men i allmänhet tages
numera även hänsyn till fetthalten. På sista åren har man ock börjat allt mer
lägga vikt vid mjölkens kvalitet, och för att få densamma opartiskt bedömd har
man på en del ställen anställt särskilda mjölkbedömare. Även ha mejerier
sammanslutit sig till mjölkbedömningsföreningar med gemensam bedömare. Den
första mjölkbedömningsföreningen bildades i Södermanland 1907; sedan ha dylika
föreningar bildats på åtskilliga andra ställen i landet. Ändamålet med dessa
föreningar anges i stadgarna för Södermanlands förening vara att genom
’regelbundna, noggranna undersökningar av den till mejerierna levererade mjölken
verka för höjandet av dess kvalitet samt genom likaledes regelbundna
-fetthalts-bestämningar av densamma bereda såväl mejerierna som deras leverantörer
tillfälle att härom erhålla fullt tillförlitliga och opartiska uppgifter. Bedömningen
av mjölkens kvalitet sker dels med lukt och smak, dels genom smutsbestämning
och dels genom det s. k. reduktasprovet, som angiver mjölkprovens relativa halt
av mikroorganismer. Utslaget av denna undersökning kan sedan giva anledning
till påminnelser, varningar, prisavdrag eller vägran att mottaga leverans, allt efter
särskilda reglementen. Fetthaltsundersökningarna, som läggas till grund för be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
