Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Samfärdsmedel - 2. Stadskommunikationerna. Av Ingemar Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STADSKOMMUNIKATIONER.
593
Inom den nn med huvudstaden inkorporerade Brännkyrka socken finnes
en spårvägslinje, som vid den nya Liljeholmsbron har anslutning till
spårvägarna å Södermalm och slutar med tvenne grenlinjer vid resp.
Midsommarkransen och Fridhem.
Trafikens omfattning under 1914 å samtliga spårvägslinjer i och omkring
huvudstaden framgår av Tab. 135.
Ett särdrag för samfärdseln inom Stockholm hava under årtionden
utgjort dess talrika ångslupar, som underhålla en livlig trafik på huvudstadens
många vattenvägar. Konkurrensen med spårvägarna har dock numera
hejdat utvecklingen. Under senare år har trafiken inom Stockholm och dess
närmaste omnejd ombesörjts medelst 64 ångslupar och färjor med plats för i
genomsnitt 123 personer å varje. Turernas dagliga antal är på många linjer
utomordentligt stort, och hela antalet befordrade resande uppgår pr år
till omkring 12 miljoner. Härtill kommer den betydande trafiken med
personångare dels till samhällena å Lidingön och Värmdön, dels till Saltsjöbaden
och ett stort antal orter längs Mälarens och Saltsjöns stränder, vilken trafik
kan uppskattas till åtminstone 21/2 miljon resande pr år. — Stockholms
kuperade terräng har skapat egendomliga befordringsmedel i de tre hissarna
till Södermalm (Katarina- och Mariahissarna samt hissen vid Söderbergs
trappor med tillsammans 2-2 miljoner passagerare pr år) ävensom
Brunkebergstunneln, för passage under Brunkebergsåsen (med förr 11/3 miljon
trafikanter om året — numera, efter tillkomsten av en ny huvudgata, med blott
c:a 2/3 miljon trafikanter pr år). — Den i äldre tider förekommande
omnibus-trafiken har i och med utdragandet av spårvägslinjer utanför det planlagda
stadsområdet så gott som helt och hållet försvunnit.
Göteborg, Sveriges andra stad, har under senare år liksom huvudstaden
blivit försett med goda lokalkommunikationer. Av de dit ingående j ä r n v
ä-garna är det företrädesvis Västra stambanan, som förmedlar en avsevärdare
förortstrafik. Vidare fyller den huvudsakligen för göteborgarnas
sommarresor till havet tillkomna Säröbanan ett ganska avsevärt lokalt trafikbehov,
vilket framgår av Tab. 134. Spårvägsdriften har hastigt nått en sällspord
utveckling, sedan staden för ett antal år sedan övertog driften, ditintills
överlåten till ett engelskt bolag. Linjernas längd och trafikens omfattning
framgå av Tab. 135. Även i denna rikets andra stad hava spårvägslinjerna blivit
dragna utanför stadens planlagda område, nämligen dels till Kviberg (militär-
Tab. 135. Spårvägarna i Sverige år 1914.
Spårväg Anläggn.-år [-Utsträckning Aoläggn.-kostnad-] {+Utsträck- ning Aoläggn.- kostnad+} Inkomst Utgifter [-rassasrerare-antal-] {+rassasrerare- antal+}
km kr. kr. kr.
Stockholms n:a spårvägar 1877 (1904) 369 17 814 000 5 592 000 3 084 oor 60 699 000
Stockholms s:a spårvägar 1886 (1901) 11-4 1435 000 1157 000 673 000 12 486 000
Lidingö spårvägar . . . 1907 3-2 11035 000 61000 88 000 2 712 000
Södra Lidingö...... 1914 5-84 795 000 78 000 65 000 511 000
S:a förstads banan . . . 1911 6-8 460 000 118 000 119 000 1 656 000
Göteborgs spårvägar . . 1902 56’8 5 562 000 2 623 000 1 966 000 27 311000
Malmö spårvägar .... 1906 36-8 3 003 000 1 104 000 764 000 11 106 000
Sundsvalls spårvägar . . 1910 8’26 650 000 103 000 77 000 1 033 000
Norrköpings spårvägar . 1904 12-15 854 000 169 000 190 000 2 026 000
Uppsala spårvägar . . . 1906 7-8 404 000 16100i. 124 000 1 504 000
Gävle städs spårvägar . . 1909 5-54 585 000 124 000 86 000 1 190 000
Hälsingborgs spårvägar . 1903 6 63 571000 173 000 147 000 1 838 000
Jönköpings spårvägar . . 1907 6-17 477 000 150 000 101 000 1 488 000
Karlskrona spårvägar . . 1910 39 291000 90 000 60 000 677 000
1 Inklusive 2 st. ångfärjor med lägen. — 2 Å färjorna 1006 000.
38—123483. Sveriges land och folk. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
