Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Bank-, kredit- och försäkringsanstalter - 5. Försäkringsväsendet. Av S. Palme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÄKRINGSVÄSENDET.
655
5. FÖRSÄKRINGSVÄSENDET.
Försäkringslagstiftningeii i Sverige är — frånsett kap. 12 i den för
Sverige, Norge och Danmark gemensamma sjölagen (av 1891), vilket
kapitel avhandlar sjöförsäkringsavtalet — huvudsakligen sammanfattad
i Lag om försäkringsrörelse och i Lag om utländsk försäkringsanstalts
rätt att driva försäkringsrörelse här i riket, båda lagarna utgivna den 24
juli 1903. Beträffande Lag om försäkringsrörelse hava tillkommit vissa
ändringar och tillägg, innefattade i Lag om ändrad lydelse av vissa
paragrafer i Lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 samt i Lag
innefattande tillägg till Lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903. De
nya lagbestämmelserna antogos av 1914 års riksdag och trädde i kraft den
1 januari 1915.
Lag om försäkringsrörelse
jämte ändringar och tillägg.
Försäkringsrörelse får, förutom av anstalt, som inrättas av Staten, drivas
endast av försäkringsaktiebolag eller av bolag eller förening, grundad på delägarnas
ömsesidiga ansvarighet (ömsesidigt försäkringsbolag).
De allmänna författningarna om bolag gälla icke för försäkringsbolag, utan
innehåller försäkringslagen motsvarande bestämmelser för försäkringsanstalters
stiftande och registrering, för innehållet i bolagsordning och för ändring däri,
för bolagsstämma och för handhavande i övrigt av bolagets ledning och revision,
ävensom för konkurs och likvidation, m. m. Då ifrågavarande bestämmelser i
flera avseenden äro olika för aktiebolag och för andra bolag, består denna del
av lagen utav två avdelningar med parallellbestämmelser för de båda olika arterna
av försäkringsanstalter.
Därutöver innehåller lagen de bestämmelser, som försäkringsrörelsens, särskilt
livförsäkringsrörelsens, säregna natur göra nödiga. I detta avseende utgöres
försäkringslagens centrala del av de bestämmelser, som avse att i möjligaste
mån bevara försäkringsfonden till försäkringshavarnas skydd. Premiereserven,
som utgör huvudparten av försäkringsfonden, skall sålunda beräknas enligt vissa,
av Konungen fastställda grunder. Försäkringsfonden skall redovisas i vissa
säkra värdehandlingar, vilka skola förvaras under ett publikt ombuds nyckel
med försäkringshavarna tillerkänd panträtt såsom i handfången pant. Till
försäkringshavarnas skydd skall dessutom avsättas en säkerhetsfond, som vid särskild
påföljd ej må understiga viss procent av försäkringsfonden. Genom de ändringar,
som 1914 gjorts i lagen har i beräkningsgrunderna för premiereserven, utom
bestämmelser angående riskmått (beträffande dödlighet, invaliditet m. m.) och
räntefot, även uttryckligen stadgats angående angivandet av omkostnadsplan.
Därjämte är en Försäkringsinspektion med vidsträckt befogenhet inrättad till
försäkringsanstalternas övervakande och till upprätthållande av den publicitet,
som till allmänhetens fromma är nödig, ävensom, jämlikt ovannämnda tillägg till
lagen, fastställda bestämmelser avseende agentverksamhetens övervakande samt
innehållande förbud mot s. k. returprovision.
leke minst betydelsefulla äro inspektionens åligganden beträffande bolag, som
kommer i likvidation eller konkurs, för vilka fall ett särskilt administrations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
