Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XV
klosterförvaltaren Avramij Pai.itsyns 1 sedan gammalt berömda
skildring af Troitsaklostrets öden under förvirringens tid och den
nov-gorodske kanslitjänstemannen Ivan Timofejevs först år 1891 af
Platonov utgifna »tidebok», hvars delvis värdefulla uppgifter döljas
af en salvelsefull och krystad fraseologi, som gör dess läsning, äfven
för ryska forskare, till en mindre angenäm möda. Båda voio för
öfrigt tänkande iakttagare af den i Ryssland pågående
omstörtningen, och deras försök att förklara denna ha ådragit sig forskningens
allvarliga intresse.2 öfriga historiska anteckningar och samtida
tendensskrifter, utgifna jämte Timofejevs tidebok af Platonov i
Musskaja istoritjeskaja biblioteka XIII, erbjuda för mitt ämne hardt
när intet af direkt intresse. — En särskild ställning intager den
officiella rikskrönika, hvilken, bevarad i olika redaktioner {Letopir
o mjatezjach, Letopis po Nikotiovu spisku VIII, Novyj letop i sets), alltid
betraktats som en hufvudkälla för tidens historia. Platonovs
undersökningar 3 ha gjort det sannolikt, att denna rikshistoria tillkommit
omkring år 1630 och nedskrifvits af någon patriarken Filaret
närstående person, i hvarje fall under de styrandes medverkan, till den
officiella traditionens befästande och den nya dynastiens
förhärligande. Platonov framhåller dess tendentiösa karaktär och exklusivt
religiösa betraktelsesätt; en granskning af dess framställning i fråga
om Sverges roll i de ryska förvecklingarna är ägnad att ytterligare
skärpa detta omdöme. På åtskilliga punkter har den skapat en i
grund förfalskad tradition, visserligen ofta i anslutning till äldre
officiella tendensskrifter; denna framträder t. ex. i fråga om
tsarvalet 1598, men ännu försåtligare vid skildringen af Mikael
Roma-novs val och dess förhistoria. I brist på tillförlitligare källor, som
måhända undanskaffades af den nya dynastiens historiografer, har
denna rikskrönika måst tagas för god äfven af kritiska forskare (och
är i själfva verket delvis af stort värde); de svenska och polska
arkiven torde dock i sinom tid lämna material till ett betydelsefullt
supplerande af dess uppgifter (jfr denna afh. s. 41, 268).
Medan den officiella ryska uppfattningen af tidens händelser
kom till orda i rikskrönikans framställning, kunna inom den svenska
och polska historieskrifningen Kobierzycki och Widekindi sägas i
viss mån intaga motsvarande plats. Redan år 1614 hade för öfrigt
Johannes Messenius haft för afsikt att utarbeta en framställning af
Sverges och Rysslands mellanhafvanden, förmodligen särskildt med
hänsyn till senare tiders händelser;4 Petrejus’ vidlyftiga arbeten
äro icke historia, utan samtida krönika (se ofvan). I Polen gjorde
vid århundradets midt Stanislaw Kobierzycki prins Vladislav till
medelpunkt i en bredt lagd framställning af det ryska kriget
{Historia Vladislai Poloniæ et Sueciæ principis, 1655); med stor skick-
1 Hans biografi är skrifven af Kedrov i ÖtenOIDR 1880: IV.
8 Stjepkin, Wer war Pseudodemetrius I? (Arch.f. slav. Phil. XXI, 578 f.),
8 Se särsk. Zurn MNP CCLVI, 133 f.
4 Ax. Oxenstiernas Skr. och Br. 1:2, 208.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
