Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Tsar Boris och hertig Karl. Förbundsplanerna mot Sigismund. Teusinafredens upprifvande och tvisten om Estland (1598—1604)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
fikation till alla riken, därför nu också till Sverge, medan
samtidigt en annan beskickning affärdades till Sigismund i Polen;
hertig Karl vore dessutom i konungens frånvaro riksföreståndare,
för öfrigt en konungs son och Sigismunds farbror. Att antasta
ryska sändebud vore mot fredsfördraget, och tsarens trupper
stode redo att hämna ett sådant öfvergrepp ; deras uppdrag vore
för öfrigt endast att bringa fredens ouppfyllda villkor i
verkställighet. — När sändebuden uppsökt hertigen och fått
företräde, skulle de, efter den högtidliga notifikationen, först betyga
tsarens fasta föresats att i allt hålla den upprättade freden. Han
hade upprepade gånger sändt fullmäktige att jämte svenska
ombud fullborda rågången i Lappmarken, men de senare hade mött
med öfverdrifna anspråk och gjort saken om intet; äfvenså hade
den fastställda gränsen för Nyslotts län öfverträdts från svensk
sida; hertigen borde förbjuda sådana öfvergrepp. I fråga om
fangutväxlingen skulle sändebuden framhålla, att de flesta
svenska fångar redan utlämnats och att detta skulle ske jämväl med
de återstående, så snart de hunne anlända från Kazan,
Astra-chan och Sibirien. — De skulle därefter söka enskildt företräde
hos hertigen och med anlitande af pålitlig tolk framföra sitt
särskilda, hemliga uppdrag. Under framhållande, att hertigen tvenne
gånger hänvändt sig till tsaren för att söka hans gunst och
erbjuda sin tjänstvillighet, skulle de betyga sin herres önskan att
komma hans afsikter till mötes. Det vore tsaren bekant, att
hertigen besegrat den af Arvid Eriksson understödde Sigismund
och hans polska och utländska trupper. Men konungen rustade
sig nu på nytt till krig, och hans yttersta afsikt därmed vore
ingenting mindre än att, till hämnd för den smälek han lidit,
icke blott för Polens räkning taga städerna i Estland, utan rent
af göra Sverge till polskt lydrike samt jaga hertigen och hans
rådgifvare ur landet. Det polska rådet hade i hemlighet
uppmanat bojarerna att söka vinna tsaren för ett förbund med Polen
mot hertigen, så att trupper utan hinder skulle få föras genom
ryskt område från Estland till Finland; i utbyte hade de ställt
landafträdelser i utsikt. Tsaren vore emellertid beredd att
af-visa detta erbjudande och i stället förpliktiga sig att vara
hertigens vän och bundsförvant, såvida denne till tsaren
afstode Narva och Neuschloss (Rugodiv och
Sy-rensk) med tillhörande län. Sändebuden medförde utkast till det
formliga fördrag, som borde afslutas och med korskyssning
bekräftas af hertigen och af dem själfva å tsarens vägnar. Hertigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
