Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fälttåget i Ryssland 1609—10. De la Gardie och Skopin-Sjujskij. Moskvas befriande och slaget vid Klusjino (Mars 1609—juni 1610) - Tsar Vasilijs afsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
började att plundra trossen, utan att skona fältherrens
tillhörigheter, och drogo sedan i samma afsikt till det halft öfvergifna
ryska lägret. 2olkiewski synes ha afslutit formlig kapitulation
med Linck och riktade nu liknande erbjudanden till De la
Gardie. Denne såg sig af den utbrutna anarkin inom hären
nödsakad att taga frågan under öfvervägande. Han mötte
2olkiew-ski utanför lägret, och det kom därvid dem emellan till ett
muntligt aftal. De la Gardie med allt det svenska krigsfolket
i Ryssland skulle med vapen och fanor fritt kunna återvända
till Sverge. Ingen skulle tvingas att inträda i polsk tjänst; De
la Gardie skulle icke hindras att uttaga resterande sold af ryska
medel och tillgångar. Den svenske fältherren måste däremot
förplikta sig att icke vidare tjäna och hjälpa tsar Vasilij; han
skulle därpå afgifva sin skriftliga försäkring. De la Gardie
återvände till lägret för att kungöra aftalet och draga folket med
sig till gränsen. Linck följde honom tillbaka, men i mindre
hederliga afsikter. De la Gardie lät utdela den dittills sparade
ryska besoldningskassan, men detta eggade den lystna
soldatesken till ytterligare anspråk. Myteriet hade smittat äfven
engelsmännen; man böljade öfverfalla befälet; Horn och De la
Gardie hotades till lifvet. Linck drog med löften och
förespeglingar de dittills tveksamma öfver till polackerna. Endast
omkring 400 man, svenskar och finnar, följde de båda fältherrarna
norrut, till Pogoreloje gorodistje. Furst Dmitrij hade flytt öfver
Mozjajsk till Moskva; det ryska lägret blef polackernas byte;
bland fångarna befann sig den sedermera väl bekante Vas.
Iv. Buturlin.1
1 Källorna för kännedomen om slaget vid Klusjino utgöras å svensk
sida af Widekindis framställning (197 f., /. u. 161 f.), Petrejus’ notiser (I, 10
och II, 258 f.) och Marcus Höyers berättelse af 28 sept. 1610 (Handl. rör.
ryska kriget), hvilken senare dock mest angår legotruppernas öden efter
förräderiet. Widekindi har tydligen här som annars användt De la Gardies
förlorade rapporter; s. 208—9 följer han Kobierzycki 279 f., och Zolkiewskis
bref (s. 213) är citeradt från Kobierzycki 275, men på ett ogeneradt sätt:
»tres amplius horas» återges af Widekindi med »quatuor amplius horas» (/. u.
176), »öfwer fyra Tijmars tiijdh»! — Kobierzycki följer hufvudsakligen
Zolkiewskis memoarer (Muchànovs uppl. 55 f.). Bland polska källor märkas
Màr-chocki 87 f., Maskiewicz (Ustrialov II, 36 f.), Wyprawa krola (RIBibl. 1,617 £);
bland ryska: Novyj letopisets 114, där furst Dmitrijs försumlighet med
be-soldningen erkännes, men Evert Horn (Ivengor) oförskyldt framställes som
en ärkeförrädare, den där påilade Zolkiewskis angrepp. — I Sjàfirovs
*Raz-suzjdenie» (s. 34 f.) beskylles De la Gardie att af egennytta ha hållit
inne solden; denna uppgift har upptagits af Stjerbatov (VII: 2, 389 f.),.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>