Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - händig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträffa, ty. begegnen, fra. arriver, egentl.:
anlända (till stranden) osv.
händig, jfr adv. hendochth, snabbt,
1506 = no. hendig, behändig, flink, da.
hændig, från mlty. handich o. mhty.
handec o. hendic, behändig, passande,
ags. hendig (eng. handy). Ordet är
kanske i sv. lånat från lty.; men i åtm.
en del sv. o. no. dial. inhemskt, där
stundom förutsättande ett *handug-.
Avlett av hand. Om hit också bör
föras got. handugs, vis, är osäkert (möjl.
besl. med isl. hannarr, klok, konstfärdig,
av *hanþara-, som bl. a. förbundits med
vb. hinna; jfr under behändig).
hänga, fsv. hængia trans, o., intrans.,
liksom da. hænge uppkommet genom
sammansmältning av ett (urspr, intrans.)
st. (redupl.) vb o. ett därtill bildat
kausativ. St. vb: germ. *hanhan = got.,
fhty. hâhan, mlty. hân, ags. hôn,
samtliga träns.; germ. *hangan = isl. hanga
(pret. hekk), intrans., fsv. *hanga (pres.
hænger, imper. o. pret. hænk), intrans.,
mlty., ty. hangen o. eng. hang, intrans,
o. trans., åtm. delvis med nybildad
infin. Kausativum: germ. *hangian =
fsv. hængia, isl. hengja, mlty., fhty.
hengen (ty. hängen), ags. hengan (bildat
som fälla: falla). Dessutom: -e- verb:
got. hâhan (-ai-), isl. hanga (-ngd-),
fhty. hangên, o. -o- verb: fsax. hangôn,
ags. hangian, åtm. de båda senare väl
med oursprunglig böjning. Germ. rot
hank, hang, ofta ställd till ie. konk i
lat. cunctor, dröjer, tvekar, sanskr.
çankate, vacklar, fruktar, med grundbetyd.:
sväva, vartill även isl. hætta sbst., fara,
risk, vb: riskera (*hanhti-). Jfr anhang,
bihang. - Hängsle n., jfr Lind 1749 :
byxhängsel, jfr no. hengsle n., hengsla
f., da. hængsel, ty. hängsel osv.
[hängla, sv. dial., se hangla.]
hängmatta, 1679: hänge-, motsv. i
da., ty., efter holl. hangmat, av hangmac,
omtydning av fra. hamac (eng.
hammock) = span. hamaca, egentl, ett
västindiskt ord för ’sovnät’.
hänsyn, o. 1835, Dalin 1850: »nytt ord,
lånadt ifrån danskan», da. hensyn,
översättning av ty. rücksicht. - Synes
uppträda i svensk litter. med Atterbom 1835
(i betyd. ’hänseende’; sedan hos honom
vanligt); vidare: Sv. litt.-fören. tidn.
1838 (’utan hänsyn på’; i övers, från
ty.), o. t. ex. Almqvist 1846 (’i politisk
hänsyn’), C. J. Bergman 1858 (’i
hänsyn till’), Berlin 1866 o. Rydberg 1873
(’med hänsyn till’), Wisén 1873 (’med
hänsyn på’).
-hänt, i darrhänt osv., motsv. isl.
-hentr, till hand: om bildningen se
-hyllt. Biform: -händ, fsv. -hænder
= isl. -hendr, av *handia-.
häpen, NT 1526: häpne pl., av ä.
*hipen, jfr sv. dial. hip(p)en, bestört,
no. hippen, hipen, full av förväntan, da.
forhippet, till ä. da. forhibe sig i,
förgapa, förälska sig i; till sv. dial. hipa,
draga efter andan, gapa av förvåning,
no. hipa, åtrå, ä. da. hibe ds.;
ljudhärmande liksom sv. dial. kipa, flåsa (se
kippa 2 o. kifta). Med avs. på
ljudutvecklingen jfr näpen. - Ordet hade
i ä. nsv. en starkare betyd, än nu.
1. här, adv., fsv. hær = isl. hér, got.
fsax., fhty. hêr, fhty. även hiar (ty. hier),
ags. hér (eng. here); av germ. *her, kanske
av *heir(?); till demonstr.-stammen
hi-(se hin, hit) + lokalsuff. r, jfr där,
var 2 o. följ. - Härtill: sv. dial. hänna,
här, fsv. hærna = isl. hérna, jfr sv.
dial. dänna (se där) o. rätt nunnas
(se nu); om avledn. -na se nå 1.
2. här-, prefix, som betecknar
ursprung, ej i fsv., från hty. her-, möjl.
ngn gång lty., t. ex. härkomst Lex.
Linc. 1640 = ty. her, hit, av fhty. hera,
till demonstr.-stammen hi- (se föreg.),
bildat som fhty. wara, varthän. - Om
härstamma se stam 2.
3. här, fsv. hær = isl. herr, här,
skara, da. hær, got. harjis m., fsax.,
fhty. heri n. (ty. heer), ags. here m.;
germ. * harja- = fpreuss. karja-, här,
krig, fir. cuire, skara; avledn. med
tillhörighetssuffixet ia- av ie. *koro-,
strid, krig = litau. kãras, fslav. kara-;
jfr fpers. kâra, här. Härtill väl även:
grek. koíranos, härförare, herre (*koria-)
= isl. Herjann, namn på Oden. Jfr
Gunnar osv., Herbert, Walter. -
Avledn.: härja, fsv. hæria, äldst: angripa
med krig(shär) = isl. herja osv.
härad, fsv. hæraþ (har-), bygd, härad,
i ortnamn även om mindre område,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
