Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - händig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
t. ex, Lohæradh, socken = isl. herað,
nisl. hjerað, fda. hær(r)æth (da. herred);
omtvistat. Enl. Falk Ark. 4: 358 av
här 3 o. fsv. räp (osv.) = råd, egentl.:.
makt att råda över en här >
myndighetsområde; enl. Bråte Ark. 9: 130 f.,
22: 206 f.: germ. *hiwa-ræða-, en
variant till *hiwa- i lånordet hird (se d. o.)
- två härledningar, som dock icke
tillfredsställande förklara de skiftande
formerna. Enl. Kock (bl. a.) Ark. 22: 272
f.: germ. *harja-raiða- ;> *hcer-rað- (i
relat, obeton. ställning), egentl.:
härut-rustning (se reda, vb). Enl. Tunberg
(bl. a.) NoB 1: 133 f.: urnord.
*harja-raiðo (med senare genusskifte) = fty.
hariraida, harireita, härskara, egentl.:
ridande skara, varav: ’bofast skara’>
’bygd’, samt slutligen enl. Sahlgren t. ex.
Sydsv. dagbl. 1919 nr 93, NoB 8: 60 f.,
med samma utgångspunkt som
Tunberg från betyd, ’ridande skara’ > ’skara
som rider åt samma håll’ >> ’område
med gemensam mötesplats’, alltså
liknande betyd.-utveckling med den i
socken, vilket ord fi ån början synes ha
betecknat detsamma som härad, alltså
ett jämförelsevis litet område med
gemensamma offentliga förhandlingar. -
Häradshövding, fsv. h cerap(s)h
öf-f)inge(r) = isl. heraÖshofdingi; egentl,
blott i Götalands provinser; längre fram
under medeltiden även i Svealand i
stället för det där förut brukliga
domare. Häradsdomare, nu blott en
hederstitel (vanl. den äldsta bland
nämndemännen), betecknade mot slutet av
medeltiden i sht en tjänsteman, som
i vissa fall utövade häradshövdingens
domsrätt.
härbärge, fsv. hcerbcerghe (-bijrghe),
logis, kammare, boning = isl. herbergi
n., da. herberg(e); från mlty. herberge f.
= fsax., fhty. heriberga, även:
krigsläger (ty. herberge); eng. harbour, även:
hamn (meng. hereberge), anses av
somliga för ett nord. lånord; från germ.
språk komma ital. albergo, fra. auberge.
Till här, sbst., o. germ. *bergö-, skydd
(- isl. bjprg, hjälp; se bärga,
fingerborg, Ingeborg); alltså: tak
överhuvudet åt en här el. skara, sedan: åt folk i
allm. Möjl. ett slags översättning av
lat. mansio, som också har dessa båda
betyd.
1. härd, eldstad, fsv. hcerper,
smält-härd, bergverksterm, ännu hos Sahlstedt
1773 blott som tekn., nu oftast med
poet. anstrykning; från ty. liksom gruva,
hytta: fhty., ty. herd m. == fsax. herÖ,
ägs. heorÖ (eng. hearth), härd (i
allmän bemärkelse); väl besl. med lett.
zeri, heta stenar, ryska céren,
kolbäcken, osv. Jfr Walde under carbo samt
keramik. Betyd, ’mark’ i fhty. är
knappast ursprunglig. - Ett inhemskt
ord för ’härd’ är fsv. arin, cerin -. isl.
arinn, jfr sv. dial. arne; se äril.
2. härd, ä. sv. o. sv. dial., skuldra,
se d. o.
härda, även i sammans.: fram-, ut-,
med ändrad böjning, fsv. hcerpa III,
göra hård, hålla ut = isl. herÖa, got.
gahardjan osv.; avledn. av hård.
härdig, fsv. hverdhoghcr = no. hcr^
dig, ä. da. hwrdig, mlty. herdich, ty,
härtig- (i hårtigkeit) osv.; väl atm.
delvis från lt}r. (ihärdig är dock inhemskt);
till hård el. ett därav bildat adj.-abstr.;
jfr fsv. hcerdhi f. hårdhet = isl. herdi
osv., germ. *hardln-; o. fsv. hcerdha f.
ds., germ. *hardiön-, jfr isl heröa, som
dock på grund av sin betyd, ’härdning’
väl närmast bildats till vb.
härfågel, Upupa epops, Linné 1731,
Weste 1807, förr kallad vipa, jämte
da. hcerfugl från ty. heervogel. Ordet
har tolkats som en ombildning av
*horvogel, till mhty. hor, smuts (se
skarn), jfr likbetyd, dreckvogel, kot-,
misthahn, med syftning på hans
mycket osnygga o. av gödsel stinkande bo.
Sv. dial. ofresfågel, krigsfågel, o.
oärings-fågel (till o år) sammanhänga
emellertid med den gamla tron, att fågeln
bebådade krig o. hungersnöd, o.
omöjligt är väl ej, att också ty. heervogel
haft denna betyd. Enl. en förmodan
av Tamm ingår här i stället ett mlty.
*hér = fhty. hehara (ty. häher)
nötskrika. Från fågelns egendomliga
parningsrop härleda sig i alla händelser
en del av hans namn, ss. lat. upupa,
grek. épops, ty. wiedehopf, da. hcerpop
m. fl., samtliga sinsemellan obesläktade.
Härjedalen, fno. Herjardalr, en sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
