Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - krama ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kreera, från fra. créer, utnämna,
tillsätta, frambringa, skapa, av lat. creäre,
skapa; se kreatur o. kr e o l, ävensom
krescendo o. rekryt.
krematorium = ty., ung latiniserande
bildning till lat. cremäre, förbränna (av
ovisst ursprung).
kremla, se krämla.
kreol, egentl.: avkomling av vit o.
halvindian (mestis), även om i
Sydamerika född med oblandat vitt blod, av
fra. créole, av spän. criollo, till spän.
criar, avla, föda, av lat. creäre, skapa
(= kreera).
kreosot, Berzelius 1833, av fra.
créo-sote, egentl.: som bevarar köttet, till
grek. kréas, kött (urbesl. med adj. rå),
o. sözein, bevara.
krepera, ungt ord = ty. krepieren,
av lat. crepäre, brista, gå sönder m. m.
I sv. blott bildl.: falla samman, gå under
o. d., om personer; i egentl, betyd,
användes i stället det från fra. crever
lånade etymologiskt identiska kr e ver a.
krepong, Brenner 1719 (crepon), av
fra. crepon, ett slags krusigt tyg m. m.,
ytterst till lat. crispus, krusig (med
flera förklaringsmöjligheter), vartill även
kräpp (se d. o.).
krescendo, från ital. crescendo,
gradvis tilltagande, till lat. crescere, växa
(till creäre, skapa, se kreera).
kresus, om en övermåttan rik person,
bildl. anv. av personn. Kresus, grek.
Krolsos, den rike o. mäktige siste
konungen i Lydien, 500-t. f. Kr.
kreta, tälja o. d., Dalin 1850, av äldre
* krita = no. krita ds., fhty. krizzon,
kratsa osv., till germ. roten krit, rista,
vartill mlty. krete m., skåra, av germ.
*kriti-, mlty. krit ds., av germ. * krita-,
m. fi. bildningar; i avljtidsförhållande
till krets.
kreti och pleti, folk utan börd,
bildning el. samhällsställning, egentl, hebr.
o. benämning på konung Davids
livvakt (2 Sam. 8: 18, l Kon. 1: 38 m. fl.),
med f. ö. något oviss betyd.; kreti
betecknar emellertid en filisteisk stam. o.
sannol. har pleti urspr, haft en liknande
innebörd. - I ä. nsv. stundom i samma
betyd.: herr omnes, efter mlty. her
omnes o. ty. herr omnes, till lat. omnes, alla.
kretin, av fra. crétin, egentl. en
dialektform till chrétien, kristen, av lat.
christiänus ds., här närmast i betyd.
’stackare som med andra människor
blott har dopet gemensamt’; alltså egentl.
= kristen.
kretonn, Freja 1874, av fra, cretonne,
ett slags lärft, egentl.: från Creton, stad
i Normandie. Jfr till betyd, kambrik,
madapolam, muslin, nanking.
krets, i ä. nsv. ofta kress, Lex. Linc.
1640: kriss, fsv. krez (kreytz m. m.) =
da. kre(d)s, från mhty. kreitz (med e i
sv. o. da. genom ljudsubstitution el.
från det besl. mlty. krét), av germ.
*krai-tia, varjämte germ *kraita- i mlty. krét
= ty. kreis; till germ. roten krit rista
o. d., alltså egentl, ’inristad linje’; se
f. ö. kreta.
krevera, etymologiskt = krepera,
se d. o.
kria, Broman 1727, av grek. khreia,
egentl.: bruk, Hytta o. d., sedan bl. a.
om sentenser hos författare, som voro
nyttiga att inhämta; vidare om dylika
sentenser begagnade som
övningsuppgifter för uppsatser; o. slutligen om
uppsatser, som behandlade dylika
ämnen (jfr till betyd.-utvecklingen tema),
besl. med grek. khré, det behövs, det
måste (egentl, ett subst. med betyd,
’nödvändighet’).
kricka, krickand, Berlin 1852 resp.
Nilsson 1858; enstaka även krecka,
såsom i vissa dial. (-ä-) (varefter Anas
crecca Lin.), motsv. no. krikt, da. krikand,
östfris, krike, kreke, Ity. krickant m. m.,
ty. krickente, krichente (uppfattat som
hörande till kriechen, krypa, varför även
kriechente, varefter Ity. knipant,
efterbildat i sv. krypand); efter hannens
vårrop, stundom återgivet med krik el.
krlik, varav också de självständigt
uppkomna fra. dial. cric, criquet o. litau.
kriklé.
kricket, 1871 (om eng. förhållanden),
från eng. cricket, enl. uppgift förr spelat
med krokigt bollträ o. på grund härav
härlett från ffra. criquet i denna betyd.,
vilket av somliga betraktas som en
av-ledn. av en germ. stam, motsv. den i
krycka (?). Jfr med avs. på
betyd.-utveckl. krocket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
