Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - måla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ie. grundformen *m9-tlo- (*mo-tlo), till
en enklare bas ma, varav mot osv.
innehåller en dentalutvidgning. - Betyd,
’avtal’ ingår i lånordet gemål ävensom
i giftermål; den av ’rättssak o. d.’ i
klagomål, lagersmal, slagsmål m. fl.
- Avledn.: mala, -mäle, -malt; se
d. o. - Målföre, t. ex. Peringskiöld
= no. maalf0re, avledn. av m ål för -
isl. målférr; se för, adj.
1. måla, fsv. mala, måla, färga,
avbilda = sen fno. måla, da. male, från
mlty. målen, måla, teckna, av fsax.
md-lön, teckna = fhty. målön, målen (ty.
målen); jfr got. méljan, skriva., ägs.
mcé-lan, teckna, fläcka, vilket senare dock
även kan utgå från ett *mailian9 till
ägs. mål, tecken (eng. moZe,
födelsemärke), got. mail osv.; alltså germ.
*mcélön, resp. *mcélian, avledn. av germ.
*mcéla-, tecken, fläck = fsv. mal (se
Sdw. under mal 2 mom. 1), isl. mål,
mlty., fhty. mål (ty. mal i t. ex.
mut-termal, födelsemärke), ägs. mel; av
omstritt ursprung: möjl. besl. rned grek.
mélas, svart, molynö, befläckar, sanskr.
mala-, smuts, litau. melynas, blå, osv.;
dock ovisst. Jfr ägs. metan, måla, till
ofris. mot, märke, fläck (se mot). -
Målerisk = da. målerisk, från ty.
målerisch, jfr pittoresk. Ordets anv.
i sv. förordas av P. A. Sohlman 1853;
det förses av Sturzen-Becker i Aftonbl.
1844, nr 208, s. 2 med citationstecken.
- Måla h in (den onde osv.) på
väggen, göra onödig affär av ngt, Balck
1603: ’ät man icke haffuer behoff måla
Diäffuulen offuan för dören’; motsv. i
ty.; väl ytterst utgående från den
föreställning, som återges i ordspr. ’När man
målar djefvulen på väggen, kommer han’
(1865; med motsvar. i ty.), ty. ’wo der
teufel genannt wird, da will er sein’;
jfr under troll.
-måla, -målen i ortn., Blek., Smal.,
Ydre, till mål l (mått); egentl.: ’avmätt
jordstycke’, till fsv. mal i denna betyd.,
el. kanske ’nyodling mot äganderätt för
viss tid’; somliga med anor från
medeltiden, t. ex. Munkamåla Smal.,
Stuks-måla Ydre (fsv. Stuksmäla), fsv.
Skwl-nismäla Ydre, el. gruppen E s ta-, I re-,
Kura-, Som m er m åla Smal., de senare
säkerl., med Lindroth Ymer 1916 s. 198,
203, efter trälar (ester, irer, kurer osv);
åtskilliga dock yngre än medeltiden. -
Flera namn på -måla innehålla ord
för ’stång’, vilka synas belysa
namntypens uppkomst, t. ex. Stångsmåla
Blek., Kim. 1. o. Kronob. 1., Raftamåla
Kronob. 1. (till räf t, spö), jfr fsv. slang,
stång, i betyd, ’vid mätning av jord
begagnad stång’. - Hit hör också det
ytterst vanliga ortn. Målen.
1. mån, sbst., fsv. mön, mim m.,
skillnad, vikt, betydelse, värde, förmån,
grad, orsak = isl. munr, no. mön, i da.
numera blott i vissa sammans., t. ex.
jordsmon; samma ord som fsv. mön,
vilja, isl. munr även: sinne, själ, got.
muns, tanke, vilja, böjelse, ägs. myne,
erinran, mhty. mun, tanke, avsikt; till
ie. roten men, tänka, i mana, minne,
månde. Betyd, ’skillnad, värde, grad’
ha utvecklats ur den av ’vad man
tänker på el. uppmärksammar’. Jfr
förmån, jordmån, mannamån.
2. mån, adj., Swedberg 1701 = no.
mön (möjl. från sv.); till fsv. mona,
minnas, komma i håg (se månde);
alltså egentl.: som tänker, är
omtänksam.
månad, fsv. mänaper, isl. månadr,
da. maaned, got. ménöps, fsax. månuth,
fhty. månad (ty. monat), ägs. mönaö
(eng. month); avledning av el. urspr,
identiskt med måne; se närmare d. o.
måndag, fsv. mänadagher = isl.
må-nadagr, ty. monlag, eng. monday osv.;
allmänt germ. (ej i got.); översättning
av lat. dies Lun& (fra. hindi) = grek.
(h)eméra Selénes; jfr måne.
månde, numera i sht. med arkaistisk
el. skämtsam anstrykning, i t. ex. vad
månde detta betyda*! vad månde varda
av detta barnett evad det vara månde;
egentl, ipf. till ett icke uppvisat fsv.
hjälpverb (pret.-presens) *mona, vartill
fsv. pres. mön, mun (jfr månntro),
ipf. nionde, monne jämte mande, med a
från pres. man (jfr nedan o. se månne)
= isl. munu (egentl. 3 p. plur. pres.),
pres. mön, mun (fno. ofta man), ipf.
monda, mynda m. m., da. monne
(föråldrat). Samma verb är fsv. mona,
minnas, komma ihåg (pres. mön) = isl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
