Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - ben ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
veillance) lui attirèrent el. gagnèrent l’estime
générale, le firent (fit) estimer (aimer) de
tous; il conquit tous les cœurs par son
affabilité*, etc.; röna ett älskvärt ~ rencontrer
l’accueil le plus aimable (courtois); på lön
fästes mindre avseende än på ett vänligt ~
on tient plus aux égards qu’aux
appointements. 2. svar réponse*; réplique*; vederläggning
réfutation*; intaga ett längre ~ i en tidning
insérer une longue réplique.
ben (-et, =), 1. i kioppen hos människor och djur OS (utt.
vanl. ås i siug. och å i pl.) ; efter döda OSSementS pl. ;
i fisk arête*; på fårlår manche m. ; taga ~en ur
désosser; borttagande av ~ désossement; ~
av mina ~ les os de mes os; han är bara
skinn och ~ il n’a que la peau et les os (la
peau collée sur les os) ; kölden tränger genom
märg och ~ le froid perce (pénètre) jusqu’à
la moelle des os (blesse au vif) ; hans sång
går genom märg och ~ son chant vous
remue jusqu’au fond de l’âme*; han blev
skin-nad in på bara ~en F on l’écorcha joliment;
on le dépouilla de tout; F on le mit nu
comme un ver; vara våt in på bara ~en
être trempé (mouillé, percé) jusqu’aux os.
2. ämne OS. 3. i snörliv baleine*. 4. kroppsdel el.
liknande del av livlösa föremål jambe*; F quille*;
P gigue*; ~ på djur i allmänhet patte* ; på bord,
«toi pied; på cirkel branche*; på vinklar côté; ha
goda ~ äv. F avoir du jarret; ha långa ~
avoir les jambes longues; F être ‘haut des
(en) jambes*; FP être bien fendu; F être
monté sur des échasses* ; till mitt på net,
upp på halva net à mi-jambe*; hoppa på ett
~ sauter à cloche-pied : få, hjälpa ngn på
~en aider qn [à se remettre] sur pied ; fig. av.
remettre qn à flot (faire la fortune de qn) ;
F faire bouillir la marmite à qn; om en sjuk
remettre sur pied; komma på ~en se relever
[sur ses pieds el. jambes*]; fig. revenir sur
l’eau* ; se remettre sur pied (rétablir ses
affaires*) ; lägga {taga) ~en på nacken el. på
ryggen F prendre ses jambes* à son cou;
courir à toutes jambes; stå på ~en rester
debout; se [sou]tenir sur ses jambes*; han
står ännu på ~en äv. il est encore debout
(ᚼ sur ses pieds); stå på egna ~ être solide
sur ses pieds ; stå på svaga ~ vaciller ;
chanceler; n’être pas solide; sätta net för ngn
passer la jambe à qn; F donner un
croc-en-jambe à qn; ibl. tendre le pied à qn; sätta
en här på ~en mettre une armée sur pied;
lever une armée ; denna pjäs har satt hela
Paris på ~en cette pièce a fait courir tout
Paris; sätta ~ under donner des ailes* à qn;
mettre qn en train; taga till ns, bruka ~en
jouer des jambes*; F prendre la poudre
d’escampette*; vara på ~en uppe être sur pied;
vända ~en i vädret F tomber les quatre fers
en l’air; dö om djur F och om människor P crever.
O. på strumpor F jambe* el. tige* [de bas].
1. bena1, t. ~ osk enlever les arêtes* [d’un
poisson]; désosser; ~d äv. sans arêtes*.
2. ben||a, I. (-an, -or), på huvudet raie* [au milieu
de la tête, de côté]. II.1 t. faire une raie;
partager, séparer les cheveux [sur le front];
ha ~t hår avoir une raie; ~ sig om håret
former el. faire une raie (se séparer).
benaktig, a. osseux; qui ressemble à un os.
1. benande, av esk désossement, se ! bena.
2. benande, av hår ⓞ séparation* des cheveux,
ben||arbetare, ouvrier (tourneur) en os. -arbete,
ouvrage en os; ᚼ osserie*. -artad, a. osseux;
bliva ~ s’ossifier, -aska, [cendres* d’]os
calcinés pl. -bildning, formation* des os;
ossification*; ostéose*; [läran om] ~ ostéogénie";
nar vid lederna på äldre personer productions*
OS-téoïdes. -borr, kir. trépan, -brand, iäk.
gangrène osseuse; nécrose*, -brosk, cartilage,
-brott, fracture* a) d’un os, b) d’une jambe,
-byggnad, charpente osseuse; ossature*
(squelette). -böld, tumeur osseuse el. à l’os (av. à la
jambe); exostose*; veter. osselet, -cell,
cellule* ostéogène el. des os: fysiol, ostéoplaste m.
-doktor, F rebouteur; F renoueur.
Benedikt, npr. Benoît, -a, npr. Benoîte*,
benediktin[er]munk, [religieux] bénédictin,
-nunna, [religieuse*] bénédictine*, -orden,
ordre des bénédictins el. de Saint-Benoît,
beneficlleföreställning, [représentation* à]
bénéfice; ~ till förmån för N. r. au b. de N. ;
få, ha en ~ avoir un b. -tagare, -tagerska,
bénéficiaire2,
ben||fil, kir. rugine*; skrapa med ~ ruginer;
skrapning med ~ rugination*. -fisk, poisson
osseux (ossiculé); nar zool. téléostéens pl.
-flen, se -värk. -fogning, articulation*,
jointure*, emboîture* des os; anat. syndesmose*.
-fri, a. désossé; om ansjovis sans arêtes*,
-frihet, absence* d’os, d’arêtes* &c. -förande, geol.
ossifère.
bengalisk, a. du Bengale (en utt. ain);
bengalais; ~ eld feu (flamme*) de B. ; ~ tiger tigre
du B. ; ~a viken le golfe du B. -a (-n, -or),
kvinna Bengalaise*; språk bengali,
benligelé, gélatine*, -glas, ⚙ verre opale.
Bengt, npr. Benoît, -a, npr. Benoîte*,
ben||harnesk, ford. jambière*, -hinna, périoste
m.; inflammation i ~n périostite*; sjukdom
i ~n périostose*. -hus, ossuaire; charnier,
-hård, a. dur comme un os el. de l’os,
benig, a. 1. om kött plein d’os; om fisk plein
d’arêtes*; köttet är alltför ~t la viande a
trop d’os. 2. knotig osseux. 3. fig. épineux
(ardu); difficile (embarrassant), -het (-en),
fig. caractère épineux; difficulté*,
benj|inflammation, läk. ostéite*, -kläder, se byxor,
kortbyxor, -knota, os; ossements pl. -knöl,
tubérosité osseuse; exostose*. -kol, noir el.
charbon animal; ⓞ Ex. Filtre au noir a.
-kräfta, läk. ostéosarcome m. -kvarn, O moulin
à os. -kåpor, putor på sadeln avances* pl. -lim,
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
