Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lunne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trot; ibl. trotter menu; F trottiner; om personer
ar. courir lourdement; komma mande
bak-efter venir par derrière en trottinant; ~ i
väg aller (se rendre, etc.) [en trottinant]. —
Med beton. adr. ~ bort F décamper [en trottinant]; F filer; détaler; se på courir el. aller
-plus vite.
lunnje (-en, -ar), -fâgel, zool. Mormon (Pratercula)
macareux; nordisk se M. arcticus (F. arctica) ~
arctique.
iuns (-en, -ar), 1. lourdaud; F gros paquet;
F dadais; F gros pâté; F grosse boule; ibl.
ventru ; P dondon*; ~ F gros mafflé el. mafflu;
F gros joufflu; F [grof] pataud. 2.8g. [homme]
grossier; rustre; butor; Frustand; manant;
F ours mal léché ; jfr grobian. 3. ⚙ hjulpinne
esse* [d’essieu], -|a (-an, -or), se îuns 2.
i un sch (-en, -er), lunch[eon]; vanl. [second]
déjeuner (d. à la fourchette),
lunshål, O trou d’esse*.
lunsig, a. ibl. lourd; massif; pesant; ~
person, >e iuns; om kläder qui va mal el.
gauchement; qui fait paquet,
lunsring, $ rondelle* [à coupelle*] de bout
d’essieu.
lunt|ja (-an, -or), 1. ⚔ ⚙ mèche* [à canon, à
feu el. de guerre*]; ᚼ corde* à feu; tukta mn
fig. découvrir el. éventer la mèche; avoir vent
de qc; närma mn intill tändhålet approcher
la mèche de la lumière; passa på mn fig. F
avoir l’œil au guet; être sur le qui vive.
2. bok [vieux] bouquin ; fig. bok i »Hm. [gros]
volume (t. ex. F Bouillet el. Yapereau o. d.);
tidningar paperasse*; gamla -or (gamla böcker)
de vieux bouquins; gräva i, samla, köpa,
undersöka gamla -or F bouquiner; han har
skrivit stora -or därom il a écrit des
volumes sur ce sujet; är. il a versé des flots
d’encre* là-dessus; stora -or med tidningar
F des tas (F montagnes*, masses*) de
journaux. -bössa, ⚔ fusil à mèche*; mousquet
(fö&idr. arquebuse*), -lås, ⚔ platine* à
serpentin el. à mèche*, -samlare, F
bouqui-neur. -samling, ⓞ F bouquinerie*; F amas de
vieux bouquins, -stake, ⚔ bâton à mèche*;
boute-feu. -säljare, bouquiniste,
lupin (-en, -er), bot. Lupinus lupin; kaffem l.
angustifolia 1. bleu. Q -os (-en), lupinose*.
lupp (-en, -er), 1. förstoringsglas loupe*. 2. bcrgv.
äv. masset el. massé; balle*; massoc. ① -järn,
⚙ fer en loupe[s]*, -stål, ⚙ acier de lopin,
-vals, O 1. cylindre cingleur ei:
dégrossis-seur. 2. laminoir,
lupulin (-et), lupuline*.
lupus (oböjl.;, läk. lupus ; dartre rongeante,
lupös, a. läk. lupeux.
1. lur (-en, -ar), (blåsinstruraent) cor[net]; t
automobil, velociped trompe*; corne* [d’appel];
språkrör porte-voix; ᚼchuchet; blåsa i se sonner
du cor; alpm cor des Alpes*; hörm cornet
acoustique; k tel cf. récepteur; hänga upp hör-
ken teief. raccrocher le récepteur; mistm ⚓
sifflet à brouillard; sirène*.
2. lur (oböjl.), ligga, stå, vara på se être (el. se
tenir) aux aguets, à l’affût, ᚼ au (faire le)
guet, ibl. aux écoutes*, en embuscade*; être
embusqué el. ibl. en observation* (vigie*);
faire (être en) sentinelle*; faire faction* el. le
guet; ligga, stå på se efter ngn guetter qn,
se II; lägga sig, ställa sig på se se mettre
en embuscade* [efter blod pour tuer] el. aux
aguets, etc.; s’embusquer; aller faire le guet,
etc.; vara på se se tenir aux aguets; être aux
écoutes*.
3. lur (-en, -ar), sömn [petit el. léger] somme
[après le dîner]; ibl. sieste*; ᚼ méridienne*;
ta sig en se faire un [petit] somme;
sommeiller; se reposer; ibl. faire sa (la) sieste.
1. lura1, I. t. 1. narra vanl. attraper; ibl. = preja
F écorcher; F flouer; surfaire à [qn]; P
étriller: bedraga tromper; jouer: donner le change
à [qn]; en imposer à; prendre pour dupe*;
ngn gg mettre en défaut; circonvenir ; ofta F
faire marcher; F rouler; se narra; med simpla
knep o. d. F mettre [qn] dedans; ~ leurrer; F
filouter; P liouer; duper; F enfoncer; det
kan man se bönder med FP c’est de la graine
de niais; inte vara lätt att se ne pas se
laisser attraper, etc. facilement; F être dur à faire
marcher; PF être ferré à glace*; honom mr
man ej så lätt F plus fin que lui n’est pas
bête; den, som vill försöka se honom, får
allt stiga upp om morgnarna F il faudra[it]
se lever bien matin pour l’avoir, le
surprendre; även den klokaste kan bli md ordspr.
les plus fins y seraient pris ; ormen mr
under blommorna är. le serpent est caché (aux
aguets, à l’affût el. se dissimule) sous les
fleurs*; ~ i kortspel a) spela faiskt tricher; P
maquiller les brèmes*; ibl. faire sauter la
coupe; b) spela försiktigt, sn&it ne pas demander
son jeu; F jouer la carotte; cacher
(déguiser) son jeu; ~ ngn i kortspel voler qn aux
cartes*; P carotter qn; ~ ngn på ngt
attraper qc à qn; F escamoter qc à qn; F filouter
(P flouer) qc à qn; P tirer une carotte à qn;
h. blev grundligt md på dessa handskar il a
été bien attrapé avec ces gants ; bliva
grundligt md på konfekten être sérieusement
attrapé; F être roulé (mis dedans) [dans les
grandes largeurs]; F être refait [på de]. 2.
inbilla ngt: ~ ngn en faire accroire, en imposer
à qn; se inbilla; F faire avaler el. gober qc à
qn; abuser qn; FP monter le coup à qn; han
har (de ha &c) bara ~t dig FP on t’a monté
le coup; F ce n’est qu’un coup monté; F on
t’a fait une [P sale] blague; F ce n’est qu’une
blague; inte låta se sig äv. ne pas se laisser
prendre [à qc] el. se laisser induire en
erreur* [par qc]; F ne pas donner dans le
panneau. 3. pi svikiigt sätt locka [till ngt] entraîner
qn à (persuader qn de) faire qc par de fausses
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>