- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1419

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - skogsstig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



d. o.)’, skogspersonalen ingår i Frankrikes militära
organisation såsom skogsägare, chasseurs forestiers,

och står under befäl av överstelöjtnanter ( =
COnServa-teurs des f.*), majorer (= inspecteurs [des f.*]),
kaptener (= i. adjoints), löjtnanter (= gardes
[forestiers] généraux) och underlöjtnanter (= g.
g. stagiaires) ; de lägre skogstjänstemännen,
brigadiers och agents forestiers (préposés el.
gardes forestiers [domaniaux el. mixtes]),
Lilda underofficerare och trupp. -Stig, sentier [à
travers la forêt], jfr -väg ; routin; laie*, -stork,
zool. Ciconia. nigra cigogne noire, -styrelse,
direction* [générale] des forêts*, se under -stat;
administration foresture (des [eaux et]
forêts). -syn, inspection* d’une forêt, -säg, " ⚙
scie ventrue, -sångare, zool. Sylvia sibiiutnx bec-fin
siffleur; fauvette* sylvicole. -taxation, skogst,
estimation* d’une forêt*, -tjuv, voleur de bois.
-tjuvnad, vol (mildare filouterie*) de b. -tjärn,
étang, se -sjö. -torp, ⚙ ferme au milieu d’un
bois (el. d’une forêt), -trakt, se -bygd. -troil

1. se -ande. 2. zool. insekt sphinx, -träd, arbre
forestier; ibl. essence forestière, -tur, tour au
bois (el. dans la forêt), -ull, laine* des forêts*;
flanelle végétale (de pin sylvestre),
-uppköpare, acheteur de bois. -uppsyningsman, förr
verdier; préposé forestier; nu se skogvaktare.
-uv, zool. stiix otus ’hibou cornu; moyen-duc;
chat huant, -vegetation, végétation
forestière. -vial, bot. Latbvius silvester gesse* sauvage
(des bois), -viol, bot. viola siivestris violette* des
forêts*, -vard, aménagement[s] des forêts*,
jfr stat. -väg, chemin (route*) de la forêt (el.
du bois); ‘h. qu traverse un b.; ‘h. forestier
(de desserte*, d’exploitation*); percée*; ᚼ
secquière*; route*, -väsen, service des forêts*,
se -stat, [département des eaux* et] forêts*
pl. -växt, 1. accroissement du (d’un) bois.

2. plante* sylvestre (sauvage, des b.). -as,
0; ligne* de faîte d’une montagne boiscé.
-åverkan, dégâts forestiers (commis dans une
forêt): délit forestier; i större skaia se
-sköc-ling. -äng, pré (prairie*) au milieu d’un bois ;
pâtis, -ödla, zool, Lacerta vivipara lézard
vivipare.
Skogvaktarlie, garde forestier; garde des bois;
garde-bois; garde-chasse, -boställe, maison*
d’un g. f.

skol|hake, på hästar crampon, -hammare, " ⚙
bro-choir.
sko handel, commerce de chaussures*, se -böd.
-handlare, marchand de chaussures*, -horn,
corne* [à soulier]; relève-quartiér;
chausse-pied.

skoj (-et), 1. bedrägeri tromperie*; escroquerie*;
rouerie*; hast, maquignonnage ; spel
triche-r’.e*; ofta F coup monté; hela saken är ~
c’est une esc., tout bonnement; utan ~ sans
fraude* (artifice). 2. skämt [mauvaise]
plaisanterie*; raillerie; F rigolade*; grövre farce*;
pl ~ pour rire ; ᚼ par façon* de plaisanter ;
driva, föra se ~a ; göra ~ av allting
plaisanter de (sur) tout; se railler de tout;
det var bara ~ ce n’était que pour rire; vad
är detta för ~ f quelle mauvaise plaisanterie
est-ce là? utan ~ F sans blague*;
sérieusement. 3. oväsen F tapage, se [o]väsen. -a, I. i.

1. bedraga faire le charlatan; ᚼ charlataner;
tricher; filouter; ~ med ngn äv. F monter un
(le) coup à qn. 2. skämta plaisanter; ibl. faire
des folies*; F rigoler, etc., se skämta; ~ med
ngn äv. faire des farces* (niches*) à qn; F
blaguer qn, se driva med ngn. 3. väsnas faire
du tapage, etc., se väsnas. II. t., se bedraga,
narra.Med beton. adv. ~ bort ngt se
défaire de qc [par des charlataneries*]; ~ pâ
ngn ngt faire prendre qc à qn [par des ch.*];
F coller qc à qn. -araktig, a. [[omskrives]] déshonnête;
peu honnête; malhonnête, se bedräglig,
-ar-byke, ⚙; bande* d’escrocs (el. de
charlatans, ᚼ F puffistes). -are, 1. faiseur [de dupes*]; dupeur; F sauteur; F monteur de
coups; ᚼ F puffiste, se svindlare; rôdeur, se
landstrykare. 2. skämtare farceur; skälm [mauvais] drôle; coquin, -arfirma, maison* de
filous. -arf:lje, -arpack, se -arbyke. -eri (-et,
-er), se skoj. -frisk, a. gaillard, se Hvad. -ig,
a. drôle; F rigolo, se rolig; det var ~t F c’est
chic ça; FP chouette, alors!
sko’|klack, talon, -knapp, bouton de bottine*,
-knäppare, crochet [à boutons]; tire-bouton.

1. Skola (près. sg. skall, pl. skola, F sing. o. pl. sko,
imp. skulle, sup. skolat), hjälpv. A. presens

I. temporalt. uttr. ~en framtid = komma att
(huvudverbet i futurum); ofta aller; jag skall gå ut je
sortirai; je vais sortir; han skall resa i
morgon il partira (va partir) demain ; jag skall
snart vara tillbaka je serai bientôt de
retour; je reviens à l’instant (el. dans deux
minutes*); när ~ vi resa quand part[ir]ons-nous? med nöje skall han se, om ... il verra
avec plaisir que ... ; samtid och eftervärld ~
beundra honom s’accorderont à l’admirer.

II. modalt 1. befallning, plikt, förmaning etc. (ofta =
böra) vanl. devoir ; ibl. avoir à (med inf.); vad skall
jag (vill ni j. sk.) göra ? que dois-je faire? que
faut-il (el. voulez (désirez)-vous, vous plaît-il)
que je fas e? vanl. que (qu’ai-je à) faire? que
ferai-je? jag vet inte vgd jag skall göra je
ne sais que f. (el. ibl. quel parti prendre, ce
que j’ai à (el. dois) f.); vad skall jag med det
qu’en ferai-je? du skall hedra fader och
moder tu honoreras ton père et ta mère;
père et mère* honoreras; du skall icke dräpa
tu ne tueras point; skall jag säga detf
dois-je le dire? vanl. le dirai-je? du skall vara en
god soldat, utan fruktan sois bon soldat,
sans crainte*; man skall aldrig göra ngt utan
eftertanke ne fais rien (el. on ne doit r. faire)
sans réfléchir; sökande ~ skriftligen insända sina
betryg devront; skall jag inte gå, då jag är
bjuden? ne faut-il pas que j’aille, quand on

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free