Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - spotskhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spotsk, a* moqueur; railleur; effronté;
dédaigneux; F rogue; méprisant; näbbig
impertinent. -het, peisiflage; moquerie; air
moqueur (railleur, etc.); effronterie; dédain;
impertinence*. -t, adv. effrontément;
dédaigneusement; srara*&v. répondre arec dédain.
1. spott, s. oböjl. ~ och hån risée*, se spe,
åtlöje; vara föremål för allas ~ och hån être
[exposé à] la risée (el. êt. la fable) de tout le
monde; med ~ och spe honteusement; avec
ignominie*.
2. spott (-en el. -et), saiiv salive*; kiuns crachat.
-a1, 1. t. cracher; ~ blod cr. du sang; ~ ngn
i ansiktet cr. qn à la figure; ofrivilligt, då man
talar F lancer des postillons; ~ i händerna
cr. dans les mains*; ~ på golvet cr. par
terre" (el. sur le parquet); ~ åt ngn fig. av.
conspuer qn. 2. i. cr.; ~ mycket ibl. saliver;
titt och ofta crachoter; om kattor félir. - Med
beton. adv. ~ bort. se ~ ut; ~ ned salir par
crachats; ~ på sig cr. sur soi; ~ upp, ~ ut
F cr.; [re]jeter; rendre; expectorer,
-avsöndring, sécrétion* de la salive; salivation*;
stark. Iak. ptyalisme; sialisme, jfr -flytning.
-ande, ⓞ crachement; ideligt crachotement,
-are, F cracheur; F crachoteur; fig., se
bespot-tare. -back, se -låda. -drivande, p. a. läk. ~
[medel] [remède] sialagogue (ptyalagogue,
salivant, apophlegmatisant). -flytning, läk.
flux salivaire (de salive*), jfr -avsöndring.
-fläck, crachat, -kluns, crachat; P ᚼ graillon;
P huître*, -kopp, crachoir [rond], -kur, läk.
[traitement parla] salivation*; ptyalisme;
P grand remède, -körtel, anat. glande*
salivaire. -låda, crachoir [carré], -ning, crachement[s]; finare expectoration*; sputation*;
salivation*; blod* cr. de sang; harkling ocli
~ crachotement, -penning, se -styver. -pris,
vil prix*; ᚼ marché fou, jfr rampris. -sten,
läk. concrétion* (calcul) salivaire. -Strit, zool.
Cercopia spumaria cigale spumeuse; cercope
écumeux; sauterelle-puce*, -styver, se -pris;
få ngt för en ~ avoir qc pour rien (F un
morceau de pain).
spov (-en, -ar), zool. Numenîus courlis; courlière*;
små* N. phæopus petit c. ; c. co[u]rlieu; stor*
N. arquatus grand c. ; c. cendré; grosse
bécasse. -snäppa, -vipa, zool. Tringa subarquata
alouette* de mer*; bécasseau cocorli.
spraktla1, i. pétiller; ngn gg crépiter; craqu[et]er;
éclater; détoner; braser; brasan *de
muntert le feu pétillait gaiement (gaîment) ; ett
kol *de på mig un charbon vint tomber sur
moi. — Med beton. adv. gnistorna ~ omkring
les flammèches* volent de tous côtés; il en
part des étincelles*; des é.* jaillissent de
toutes parts, -ande, s. pétillement; ibl. bruit;
crépitation*; craqu[èt]ement; ⓞ. -fågel, zool.
Psophia crepitans oiseau [agani] trompette*.
-fale, poulain (* coursier) fougueux
(ardent); fig. ⓝ jeune étourdi; F [cheval]
échappé; lutin; se vildbasare, -galler,
garde-feu. -ning, se -ande. -ved, bois qui pétille
[au feu].
spratt (-et, -), tour; F niche*; F farce*;
malice*; som man spelar ngn tillbaka F lin [prêté
[pour un]] rendu; fult ~ F méchanceté*;
vilain tour; göra, spela ngn ett ~ jouer un
[bon] t. à qn; faire pièce* (une niche, une
farce) à qn.
sprattelgubbe, pantin.
sprattllia1, i. sedébattre; se démener; s’agiter;
Se remuer; om fiskar och F frétiller; om barn och
döende djur gigoter; ~ med benen piétiner;
brandiller les jambes*; F gigoter; ligga och
~ (kravla) se déb., etc. -ande, I. p. a., se sprattla.
II. s. ibl. frétillement; frétillage.
spri (-et, -n), ⚓ livarde*; baleston; pika ett *
faire la penne,
sprick||a, I. (-an, -or), fente*; fissure*; fêlure*;
crevasse*; lézarde*; ngn gg jour; gouttière*,
i baiiong déchirure*; i huden gerçure*; ngn gg gé*
livure* äv. av frost; starkare cr.*; i hus, trå fente*;
i is o. glaciärer Cr.*; i kärl, rör fuite*; i marken
gerçure*; fissure*; i metaller äv. ca?sure*; i mur
lézarde*; fente*; i kärl, porslin, gjas fêlure*;
stjärn-formig étoile*; i sten beig cr.*; detta kärl har
en ~ ce väse est fêlé; muren har en ~ la
’muraille est lézardée; förorsaka -or ibl.
fendre; fêler; crevasser; gercer; étoiler; fri
från -or, utan -or (metall, glas) hand. entier.
II. (sprack, spruckit) i. 1. crever äv. fig.; ibl.
se fendre; se fendiller; se crevasser;
éclater; s’entr’ouvrir; om hud [se] gercer; om Mri,
porslin, gias se fêler; om mur se lézarder;
byxorna ha spruckit mon pantalon s’est déchiré;
ata tills man -er FP crève; ett sådant väsen att
huvudet kan ~ un bruit à [vous] fendre la
tête; mitt huvud vill ~ se fend; éclate; en mur
har spruckit [mitt itu] s’est fendu [en deux] ;
~ av avund, harm fig. F crever de dépit (el. F
dans sa peau): ~ av skratt F mourir (F
crever, étouffer, pouffer, se pâmer, se tordre)
de rire; F se tenir les côtes* [de r.]; marken
-er av torka se gerce; läpparna ~ av köld
av. le froid coupe les lèvres*; spruckna händer,
läppar gercées; spruclen röst voix cassée.
2. skoi- o. studentspr. échouer; F être collé; se
faire coller, se falla B. 8.; han sprack på
Vergilius il échoua sur la version de
"Virgile. — Med beton. adv. ~ itu se fendre [en
deux]; ~ sonder, se ~ upp s’[entr’]ouvrir;
i sömmen se découdre; i limningen se décoller;
~ ut om vätskor Sortir; om blommor, växter éclore;
s’épanouir; s’[entr]ouvrir; germer; om träd
bourgeonnner; pousser des boutons
(feuilles*); se couvrir de b.; knoppen hade just
spruckit ut le bouton venait d’éclore; lövet
har spruckit ut les arbres se sont couverts
de feuilles*; en utsprucken ros une rose
épanouie. -fri, a. hand. entier, -fyllnad, " ⚙
remplissage de fente*; fil[s] (filière*), -ig, a. cre-
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
