Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rangs (el. de castes*); différence* de rang; ibl.
démarcation* entre la noblesse et la
bourgeoisie (el. ibl. le peuple).
Stång (-en, stänger), 1. à) ~ trå perche*; för
fåglar att sitta på äv. perchoir; juchoir; att slå ned
frukt med gaule*; på vapen, lans etc. champe*;
drags i pump ⚙ tirant [en bois];
maîtresse-tige*; flagg-, fans ’hampe*; u>i. fût; bois;
gardins tringle*; kärns -stöt baraton;
piston; ᚼ ribot; lantmätares piquet; pumps " ⚙
piston; vagnss timon; vipps branloire* ;
b) av metall barre*; barreau; guld-, silver- etc. av.
lingot; koppels ⚙ arbre de transmission*;
kuggs ⚙ crémaillère*; pistongs ⚙ tige*; ~
meddelande rörelse från ett lijul till ett annat bielle*;
ståls ibl. verge*; ngn gg souchon; loquet;
canne*; pied; cotière*; smidd i stänger forgé
en barres*; ~ i ett gallerfönster barreau d’une
fenêtre grillée; svarvstol med ~ à perche*;
C) av andra ämnen bâton; av glas etc. bande*;
farm. bâton; magdaléon; lack-, lakritss
bâton de cire*, de réglisse*; svavels canon de
soufre. 2. ⚓ à) mât; brams m. de
perroquet; märss m. de hune*; stänger pl. mâts pl.
supérieurs; d:o och rår pl, mâts et vergues*
pl.; gå för kala d:o aller à mâts et à cordes*,
jfr stavrar ; b) se flaggs ; flagga på halv ~
mettre (avoir) le pavillon en berne*. 3. ridk.,
se -bett. 4. mått 2in,969: kvadrats 0,088i5 are.
5. fig. hålla ngn ~en tenir tête* (barre*) (el. ᚼ
faire face*) à qn ; le disputer à qn: ne pas le
céder à qn ; jag skall nog hålla honom sen
äv. il trouvera [bien] à qui parler; hålla
varandra ~en ngn gg s’équilibrer.
stång||a1, t. frapper des (avecles) cornes*; donner
des c.* (el. de la corne, des coups de corne*);
heurter; om get daguer; spetsa embrocher; bli
~d recevoir un (des) coup[s] de corne*; être
blessé d’un (de) coup[s] de c.* — Med beton,
ndv. ~ av enlever d’un (de) coup[s] de c.*; ~
ihjäl tuer d’un coup (el. à coups) de c.* -ande,
s. coups pl. de cornes*, -arm, ⚔ queue*, -as1,
i. dep. se battre à coups de corne*, se cosser;
se daguer; som brukar ~ dangereux à la
corne; ~ med ngn jouter contre qn; han är inte
god att ~ med fig. il ne fait pas bon se
frotter à lui. -bardun, ⚔ galhauban. -bataljon,
⚓ bataillon simulé (à jalons), -betsel, ridk.
mors à branches* (l’anglaise), -bett, ridk.
embouchure*; canon, -bly, ⚙ plomb en barres*,
-borr, ⚙ tarière*, -bönor, pl. ’haricots pl.
grimpants (ramés*, à rames*), -cirkel, " ⚙
compas à verge*, -fjäder, ⚙ ressort de
gâchette*. -fot, ⚓ pied d’un mât supérieur,
-häst, timonier; cheval de timon, -järn, " ⚙
fer en barres* (bottes*, verges* el. à tringles*) ;
f. marchand,
stångjärns||avhugg, déchets de fer en barres*,
-hammare, ⚙ a) marteau de forge*; martinet
[à barres*]; b) smedja forge* à b.*, se -smedja.
-härd, ⚙ chaufferie*, se järnbruk, -smed, ø
martineur; maquetteur; aplatisseur. -smedja,
⚙ ferronnerie*; ᚼ aplatisserie*; [grosse] forge*
[à barres*], -smide, ⚙ fer forgé, -valsverk " ⚙
cylindres pl. étireurs (finisseurs), -vält, lantbr.
rouleau squelette, -ämne, ⚙ lopin.
stång||kappa, ⚙ sadeim. chaînette*; reculement.
-koppel, a) se -kappa; b) support de bout de
timon, -koppeisring, ⚙ anneau de poitrail,
-korv, ⓞ saucisson de fressure*, -kula, ⚔ förr
boulet ramé (barré à deux têtes*), -lack,
cire* (ibl. laque*) en bâtons, -mina, el. torpille
portée, -passare, se -cirkel. -pir’<a, queue*;
bära ~ porter les cheveux en qu." -piskperuk,
perruque* à qu.* -putting, ⚓ latte* de hune.*
-rev, bricole*, -ryttare, conducteur des
chevaux de derrière, -sele, ’harnais de derrière,
-skruv, ⚙ vis* de gâchette*, -sparris, asperge*
[s pl.] en branches*, -spår, mortaise* du mât
de hune*, -svavel, soufre en canon[s] {+(bâ-
ton[s].+} -tackel, candelette*. -tobak, tabac
en carotte*, -topp ⚔ fouet d’un mât
supérieur. -tygel, ridk. bride* du mors, -vant,
(topp-iänta( balancine* de hunier, -vind, se -gång.
-vindare, ⚓ guinderesse*. -vindarlina, i
garant de palan; guinderesse* à p. -viska, ⚔
écouvillon à ’hampe droite.
Stånk (-et), se -ning.
1. stånka (-an, -or), broc à couvercle.
2. Stånk||a1, i. F souffler comme un bœuf
(cheval poussif); geindre; gémir; ’haleter; F
ahaner. -ande, -ning, ⓞ; gémissement; F
ahan.
ståplats, place* [ᚼ à se tenir] debout.
Ståt (-era), pompe*; orta magnificence*;
splendeur*; éclat; ngn gg parade*; somptuosité*;
figure*; faste; train; apparat; [’haut]
appareil; étalage; prydnad, grannlåt ornement[s];
ajustement; toilette*; élégance*; mise
élégante; parure*; articles pl. de mode*; atours
på. ; oripeaux pl.; med [pomp ocli] ~ en (avec)
[grande] pompe*; pompeusement; en grand
appareil; en (avec) beaucoup de cérémonie*.
-a1, i., se prunka, stat 5.; ~ i vackra kläder
être magnifiquement paré; ~ med ngt faire
parade* de qc.
ståthållarne (-n, -), 1. i allm. gouverneur; ibl.
préfet; lieutenant-général; Vice-rOi; i forna
nederländska republiken Stathouder; i Persien
satrape; i Rom préfet; proconsul; [pro]préteur;
Kristi ~ vicaire de Jésus-Christ; övers
grand-gouverneur [de la ville de Stockholm];
préfet; unders [sous-]gouverneur. 2. vid de
kungliga slotten ⓞ g.; ibl. intendant;
sous-maréchal du palais, -skap (-et, -), -ämbete (-t, -n),
(jfr -e), gouvernement; stathoudérat;
satrapie*; préfecture*.
ståtlig, a. magnifique; superbe; splendide;
ngn gg pompeux; excellent; äv. majestueux;
imposant; triomphant; ~ karl F bel homme;
h. imposant (de belle prestance (mine));
st utseende, ~ hållning, växt air imposant,
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>