Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tvåspännare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
conduire [un attelage] à d. -spännare, se
föreg.; hos romarna bige; char. -s’avig, a.
dissyllabe; de (à) deux syllabes*; bestående endast
mr ord dissyllabique; ord [mot]
dissyllabe. -struken, p. a. mus. d. fois* barré,
-stränga|d, p. a. mus. à d. cordes*; dicorde;
-1 instrument dicorde. -strängig, cl% 1. se
strån-gad. 2. om garn etc. à deux fils; om rep. à d.
torons, -stämmig, a. mus. à d. voix* (parties*),
-stämmigt, adv. mus. äv. en duo. -taktmotcr,
moteur à deux temps, -tal, nombre binaire;
ett ~ un deux; ~et le n. (chiffre) d.; grekisk
gram. le duel, -tandad, p. a. bidenté.
-tredjedels majoritet majorité* de deux tiers
[des votants]; ~ takt mesure* à
deux-trois. -trâdig, a. om gam tordu, -tungad, p. a.
a) zool. bilingue; b) ~ flagga pavillon à
d. pointes*, -turspress, ⚙ presse* à d. tours,
-tydig, a. à double entente*, ie tvetydig, -udd,
fourche*; ᚼ bibale*. -uddig, a. à deux
pointes* (ibl. fourchons) ; fourchu ; bot. bifurqué,
-vingad, p. a. à d. ailes*; zool. diptère, -vinge,
Root. diptère; ᚼ bipenne, -vånings|hus maison*
de (à) deux étages, -väldig, a. bot. bidynam[iqu]e. -årig, a. två âr gammai [âgé] de d.
ans ; som varar i två jir äv. ibl. biennal ; bot.
bisannuel; ~ häst [poulain (pouliche*) de] d.
ans ; ~ kurs cours de (qui dure) d. a.; vin,
vin de deux feuilles*, -åring, enfant [âgé] de
d. ans; om häst äv. d. ans. -oråd, p. a. à (qui a)
d. oreilles*, -örss|bulle, ⓝ petit pain de d.
œre; F petit p., deux pour un sou.
-öresyfri-märke, timbre de d. œre. -öring {-en, -ar)
pièce* de d. œre; ⓞ demi-sou.
tvänne, se tvenne.
tvär, I. a. 1. coupé en travers ; transversal ;
äv. transverse; ehvart, oktav boktr. in-quarto
(in-4°), in-octavo (in-8’) oblong. 2. trubbig
abrupt (pt höres) ; sans (qui ne se termine pas
en) pointe*. 3. plötslig brusque; ta ett slut
finir subitement (brusquement, ibl. d’une
manière violente); i en ~ vändning soudain;
brusquement; ibl. F sans crier gare; ~
övergång brusque transition*. 4. skarp brusque; en
krök un tournant brusque. 5. brant abrupt
(pt höres); escarpé. 6. vresig revêche; morose;
rechigné; rébarbatif; bourru; ohövlig rude;
incivil; brusque; ovunlig peu aimable; visa sig
mot ngn faire mauvais visage à qn; F faire
le rechigné; kort sec; bref; hård dur; ett nej
un non [bien] sec; F un n. sans phrases*, jfr
ojt. II. på ~en de (en) travers;
transversalement; en écharpe*; de (en) biais; à
rebours; gå på ~en fig. aller de travers ;
tourner mal ; skära ngt på ~en couper qc en
travers; sätta ngt d-.o i halsen avaler qc de
travers; sätta sig d:o fig. se mettre à la traverse;
résister [avec opiniâtreté*]; récalcitrer (faire
le récalcitrant); F regimber; d:o mot ngt äv.
s’opposer [avec op.*] à qc; d:o mot ngn äv.
contrecarrer [les projets (desseins) de] qn;
taga ngt d:o og. prendre qc de travers (el. en
mauvaise part).
1. tvära1, t. traverser.
2. tvära, t. o. i. sillonner en travers; lantbr., >e
köra med årder under årder.
tvär||axel, mat. axe transversal, -balk, traverse*,
se -bjälke. -bana, jämv. chemin de fer de
traverse* (el. transversal), -band, travers[e*];
bande* en travers; ⚙ entretoise* är. <£•; tim.
lierne*; anat. ligament transversal
(transver-saire). -beting, (betingskalv) ⚓ traversin des
bittes*, -bila, ⚙ doloire*; besaiguë*. -bja|k|e,
poutre transversale; traverse*; vid bro- och siusa.
byggn. travon; herald, fasce*; försedd med lika
-ar fascé. -bom, barre*, -brant, I. a. raide;
escarpé; [coupé] à pic (plomb); kust
côte* accore. II. s. pente* rapide (escarpée,
abrupte); escarpement; précipice, -branthet,
escarpement; raideur*, -brytning, gruvt.
ouvrage en travers, -bräcka, ⚙ i j»m travers,
-båge, ⚙ byggn. arc transversal, -bänk, bane
placé en travers (el. transversal), -dal, vallée
transversale, -damm, duit. -dike, fossé de
traverse*. -djup, bråddjup. -drag, se korsdrag.
-flöjt, mus. [flûte] traversière*; fi.* [allemande].
-folio, infolio oblong. -format, format oblong.
-fåra, sillon traversier. -förtöjning,
amarrage en travers, -galleri, galerie
transversale. -gata, [rue* de] traverse*; r. traversière.
-genomskärning, coupe* profil, jfr
genomskärning; «keppsb. tranche*, -gränd, petite rue
(ruelle*) de traverse*, -gående, p. a.
transversal; anat. äv. traversaire. -gång, allée
transversale; gruvt. traverse*, -hand, en bredd
largeur* de la main. -hastig, a. subit, aa
plötslig, -hastigt, adv. stanna se
tvär-stanna, -het, fig. brusquerie*; rudesse* [de manières*]; m.* pl. brusques, jfr tvär 6. -hinna,
anat. diaphragme, -hugg, coup en travers
(écharpe*); estafilade*, -hugga, t. couper en
tr.; écharper. -huggen, p. a. coupé en tr.;
écharpé; om stii concis; aphoristique;
décousu. -hus, se -skepp. -huvud, ⚙ clou à
planche* (parquet), -kudde, traversin. -linje,
[ligne] transversale* (diagonale*), -list,
traverse*; tasseau, -lucka, abatant. -läge, läk.
position* où le fœtus est de travers,
-munnar, pl. Plagiostomes pl. -mur, mur de (en)
traverse* (el. de batardeau). -mätt, p. a.
rassasié tout d’un coup; tout de suite* r. -nåt,
couture* en travers; arrêt; läk. suture
transversale. -ort, gruvt. galerie* à travers banc[s];
bouvé. -past, på fönster linteau [d’une fenêtre]. -profil, coupe* profil; jämv. section
transversale, -rand, raie (bande)
transversale. -randig, a. à raies (bandes)
transversales. -regel, ⚙ byggn. traverse*, -ribba,
traverse*. -riktning, travers; gå i ~ aller de tr.
tvärs, adv. transversalement; de travers, jfr
tvär; härs (kors) och ~ en zigzag; en long
et en large; en tout (el. dans tous les) sens;
* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
