Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - vadan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tauger, F barboter) dans la boue; fig. se
vautrer dans le vice. — Med beton. adv. ~ igenom
passer (traverser) à gué; ~)* igenom snön
labourer la neige à grandes enjambées ; ~
tillbaka revenir à gué ; ~ ut sortir à gué ; ~ över
se ~ igenom; ~ över floden passer la rivière
à gué.
vadan, adv. 1. varifrån d’où; de quel endroit.
2. varför pour quelle raison; pourquoi, se
varför.
vadllande, I. p. a. à gué; ibl. en pataugeant.
II. s. passage (ᚼ traversée*) à gué. -are,
-ar|-fâgel, zool. échassier, vanl. i pl. ; pl. Grallatores
Échassiers pl.; Gralles* pl.; Grallipèdes pl.
-ar|svala, zool. Grareola praticola glaréole*
prati-cole; vulg. court (cour, coure)-vite. -ben, 1.
anat. péroné. 2. zool., se -fot.
vadbevis, se vad[e~]bevis.
vadd (-en, -ar), ouate*; köpa ~ acheter de la
(ᚼ 1’)ouate*; stoppa med ~ ouater; stoppa
upp sig (kläderna) med ~ se ouater, -era1,
t. ouater; mettre de la ouate entre l’étoffe*
et la doublure; doubler d’ouate*, -ering,
oua-tage; ⓞ. -fabrik, fabrique* d’ouate*, -fodrad,
p. a. doublé d’ouate*, -maskin, ⚔ batteur;
étaleur. -stoppning, ouatage. -tampon, läk
tampon d’ouate*,
vad[e]bevis, jur. (n) certificat de déclaration*
d’appel, -inlaga, jur. acte d’appel; pourvoi,
vademecum (-s, -), vade-mecum.
vad[e]||handling, se 5. vad 2. -pengar, -skilling,
jur. frais pl. d’appel; fr. pl. préjudiciaux;
coût de pourvoi, -tid, jur. délai d’appel,
vadllfot, zool. pied grallaire; grallipède; vulg. p.
marcheur; patte* ambulatoire, -fågel, se
vadare. -hjul, O roue pendante,
vadhelst, pron. quoi que ce soit; vanl.
n’importe quoi; gör ~ du vill! fais ce que tu
voudras! agis à ta guise (el. comme tu
l’entends!).
vadhållilare, parieur; ᚼ gageur. -ning,
gageure* (geure utt. jure); pari; yrkes ⓞ, jfr
vadmäklare.
vadinlaga, se vad[e]inlaga.
vadkramp, läk. crampe* de la jambe (el. au
mollet).
vadlag, fisk äga ett ~ posséder une seine, etc.,
se 3. vad en commun,
vadmal {-en, -et), ⓞ bure*;
vadmals||byxor, pl. pantalon de bure.* -klädd,
p. a. habillé de b.* -kläder, pl. vêtements pl.
de b.* -röck, habit de b.* -tröja, veste* de b.*
-tyg, [drap de] b-*
vadmuskel, anat. [muscle] péronier.
vadmäklare, teneur de livre de paris [aux
courses*]; vanl. bookmaker; F book.
vadning, 1. passage à gué. 2. ⓞ; ibl. F barbo-
tage (barbotement).
vad||pengar, -skilling, se vad[ê]pengar, -skilling.
vadslagning, gageure* (geure utt. jure) ; pari,
vadställe, endroit guéable; [passage à] gué.
vadtid, se vad[e]tid.
vafalls, adv. F plaît-il? ᚼ s’il vous plaît? F
quoi? FP chein? ibl. vous dites?
vag, a. vague, jfr obestämd.
vagabond (-en, -er), vagabond; isht nattlig
rôdeur; luffare chemineau ; P trimardeur. -liv,
vagabondage; vie* de vagabond, -natur, han
är en ~ il a une nature de (el. c’est un)
vagabond ; il aime à vagabonder,
vagant (-en, -er), se vagabond.
vag|el (-eln, -lar), 1. läk. grain d’orge*; F
compère loriot; orge[o]let; crithe; hordéole;
chalaze*; chalazion. 2. sittstång perchoir;
juchoir; ᚼ juc.
vagg||a I. (-an, -oi’), berceau; ᚼ bercelonnette*
(barcelonnette*); i barnspråket F dodo; tig.
berceau; Florens var den modärna
målarkonstens ~ Florence* fut le berceau de la
peinture moderne; från en till graven du b. à la
tombe; ända från en dès le b.; dès la pius
tendre enfance; konsten låg ännu i sin ~ les
arts étaient encore au b.; ej skona barnet
i en ne pas épargner l’enfant au b.; vanl.
passer tout au fil de l’épée*, sans
distinction* d’âge ni de sexe, hans ~ stod i ... il
vit le jour à... II. t. o. i. äv. fig. bercer; om
ankor etc. caneter; båten ~r le bateau rouie;
~ ett barn äv. dodeliner un enfant; vågorna
~ båten les vagues* bercent le canot; ~ med
huvudet dodeliner de la tête; ~ med kroppen
balancer son corps; se balancer; se
dandiner; ibl. se remuer; om kvinnor ngn gg ondoyer;
se déhancher; ~ barnet på armarna, knäet
bercer l’enfant dans ses bras, sur ses
genoux; ~ till sömns endormir (faire
dormir) en berçant; ~ hit och dit se balancer;
ibl. s’agiter doucement; trätoppen ~r d:o av.
l’arbre balance sa cime ; gärna låta ~ sig
av en inbillning äv. caresser une chimère. —
Med beton. adv. ~ in, se ine. -anrfe, I. p. a. ⓞ;
ibl. ondulatoire; ~ gång dandinement; en
kvin-nas ibl. déhanchement; lia en dio marcher
en se dandinant; se dandiner (balancer) [en
marchant]; se déhancher; Faller boulinant;
tultande ibl. m. comme les canards. II. s.
bercement; ibl. mouvement du berceau; av.
balancement; dandinement; oscillement;
ondulation[s]*, jfr föreg.; en bats roulis,
-band, 1. cordon (bande*) de berceau [pour
attacher la couverture]. 2. c. de (pour faire
aller le) b. -barn, enfant au b. -ning,
bercement, so -ande II.
vaggon (-er, -en), se vagong.
vagg||sång, berceuse*, -tryck, typ. incunable,
-täcke, couverture* de berceau; layette*
bercelonnette*. -visa, se -sång.
vagin||a (-n), anat. vagin, -al, a. anat. vaginal;
du vagin, -atjkalk, geol. grès à sagines*.
vagn (-en, -ar), voiture*; ibl. chariot; char;
charrette* ; föråldr. carrosse ; ambulanse voiture*
d’ambulance*; ibl. i Paris v.* de l’Assistance
(T) 1 SBr iterges va.nl. oförandrat. (g) I följ. ssr förändrat. («) Närmast motsvarande.
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
