Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Engelskans inflytande på talspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom exempel härpå kunna vi nämna ordet fix.
Dess usuella betydelse är fästa, laga; men dessutom har
det i dagligt tal ofta sådana occasionella betydelser som
se till, sköta om, till och med straffa. I will fix that for you
kan betyda: det skall jag sköta om för dig; I will fix him for
that är liktydigt med det skall jag straffa honom för, eller
kanske ännu närmare det skall jag laga att han får sota för.
I denna pregnanta betydelse öfverflyttas det till svenskan
(t. ex. i uttrycket ja’ ska’ fixa’n!), men vinner så
småningom terräng, så att det ofta höres äfven i betydelsen
laga. Af liknande orsak kan man till någon del förklara
det vidsträckta bruket af sådana ord som business, plenty,
starta (ej blott sport-term), board, boarda, etc.
3. Svenska lånord, t. ex. från franskan, ersättas
synnerligen lätt af lånord från engelskan. Så begagnas
i stället för trottoar nästan alltid side-walk, för galoscher
rubbers, för perrong platform, för gummi arabicum mucilage.
Mången, som annars talar tämligen försvarlig svenska,
skulle kanske studsa vid ordet guttaperka, men strax
förstå rubber. Supper brukas allmänt i stället för supé.
Att de många franska fraser, hvilka i Sverge inblandas i
talspråket, ersättas af engelska uttryck, kan väl ej anses
såsom någon nämvärd förlust.
4. Dessutom införas i det slarfviga hvardagsspråket
en myckenhet af de i engelskan mäst förekommande orden;
som jag nämde är det de som sakna teoretisk
underbyggnad, som synda mäst härvidlag, dock ej endast de.
Några af de vanligaste af dessa lånord äro yes (ja), no
(nej), stove (järnspis), upstairs (en trappa upp), ner-stairs (en
trappa ner, en hybrid för engelska down-stairs), vindmylla
(väderkvarn, engelska wind-mill), corn (majs, uttalas karn;
ordet korn brukas i dess svenska betydelse), store
(handelsbod), dress (klädning), tubb (balja), cis’tern (med engelskans
accent på första stafvelsen, sällan cistern’), box (låda), fence
(gärdesgård), meeting (religiös sammankomst), lika (tycka
om, torde till en del bero på dialektiskt inflytande ifrån
Sverge), streetcar eller car (spårvagn. I sin dikt om
vårutflykten till Lincoln Park vitsar Elmblad med ordet, då
han omtalar, att de äldre gå till fots,
“Men flickorna, de ta ’car’-en“).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
