Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 4. Finnas då ej några element, som söka bevara och bibehålla svenskan i Amerika?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTSATSER.
17
medlet för bekantgörandet af skönliterära pennalster...
Vår literaturs historia sammanhänger med
tidningsprässens och är kort, men innehållsrik, i synnerhet dess senare
del.“*
Under årens lopp har, utom den stora massa böcker,
som importerats ifrån Sverge, ej så litet publicerats i
bokform därute, först och främst en myckenhet religiösa
skrifter och förlagsböcker, men också skönliterära arbeten,
diktsamlingar, antologier af svensk-amerikanska poeter,
reseskildringar, historiska arbeten, tal, etc. Det som i
skönliterär väg redan åstadkommits af svensk-amerikaner,
inger den förhoppning, att äfven från detta håll det skall
komma bidrag till det gamla fäderneslandets literatur,
hvilkas djuphet och skönhet skola gifva dem ett bestående
värde.
*
*
Hvad slutsats komma vi då till? Kommer svenskan
i Amerika att lefva till evärdelig tid? Det våga vi ej
tro. Den öfvertygelsen tränger sig på hvar och en som
undersöker amerikanska förhållanden, att i längden
kommer nog engelskan att blifva det allenahärskande språket.
Och i stort sett är kanske ej annat att önska. Dr. Ölsson,
rektor vid Augustana College, har nyligen i en träffande
jämförelse framhållit, hurusom apostlarna måste öfvergifva
sitt modersmål arameiskan, som de helt visst älskade med
en judes intensiva kärlek, och antaga “världsspråket“, hvilket
för dem var grekiskan, för att med största kraft och i
möjligaste utsträckning utföra det arbete, som ålagts dem.
På samma sätt är nu engelskan det språk, medels
hvilket svensk-amerikanerna måste göra sin viktigaste insats
på det amerikanskt nationella området.
Men ett folk, som ej äger någon motståndskraft,
någon konservatism, kan ej häller utöfva något varaktigt
inflytande på andra. Det vore därför ett sorgligt tecken,
*) Citatet och några af uppgifterna rörande tidnings-literaturen
äro hämtade ur Ernst Skarstedts bok Våra Pennfäktare (San Francisco,
1897), ett grundläggande och därför också värdefullt arbete, som ger
den enda literaturhistoriska öfversikt vi äga öfver svensk-amerikanska
författare och deras alster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 5 19:32:10 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svspramer/0019.html
